Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tryckkonstens historia finns i Hede

Under hela Nils Franzéns yrkesverksamma liv har han sysslat med tryckeri och grafik. I Hede visar han upp typografins historia.

Annons

Kunskap. Frank Steen och Nils Franzén är med och driver Typografiska museet i Hede. Båda har en professionell bakgrund inom tryckeribranschen.Foto: Tobias Ahlén

I en gammal bilverkstad i Hede huserar sedan 2010 Typografiska museet.

Hundraåriga tryckpressar trängs med skrivmaskiner, kontorsmaskiner, affischer och annat tryckt material. Nils Franzén har samlat på sig mycket sedan han pensionerade sig från tryckeribranschen för över tjugo år sedan.

– Jag hade en massa grejer från tryckeriet. Jag kunde ha haft mer kvar, men det skrotades. Jag tog upp det hit från Järfälla. Först stoppade jag in allt i en stor lada ute i Byskogen och gjorde ett museum, berättar Nils Franzén.

Tillsammans med sju andra eldsjälar är han medlem i Typografiska föreningens styrelse. I museet i Hede får de utlopp för sitt intresse för typografins historia, och det finns mycket kunskap. Förutom Nils Franzéns breda kunskap finns bland annat Frank Steen som arbetat som grafisk montör i 40 år.

– Den där pressen är från 1902 och från Gränna. Den tog vi hit i smådelar, men Frank har monterat ihop den, säger Nils Franzén och pekar på en tryckpress.

I dag är det ett organiserat kaos i museet. Ett kaos som Nils Franzén utan problem hittar i. Alla tryckpressar, förutom en, fungerar än i dag trots att många av dem är över hundra år gamla. Nils Franzén visar runt i lokalen, visar hur pressarna fungerar och berättar vad de kan användas till.

Mycket har förändrats sedan de fick lova att flytta in i den nuvarande lokalen. Nils Franzén fick kämpa hårt för att iordningställa den gamla verkstaden.

– Det var fullt med saker i lokalen från golv till tak. Jag vet inte hur många lass skrot jag körde till Horndal. Det var bara att sätta i gång och göra i ordning här. Vi hade invigning 2010, säger Nils Franzén.

Typografiska museet i Hede är öppet på beställning, men Nils Franzén lovar att om man ringer och bokar kommer han dit i all hast.

– Det är ett mycket aktivt museum, säger han.

Det är inte bara att museet kontinuerligt får nya besökare som gör att det är levande och aktivt. Även de gamla maskinerna har fått fortsätta att arbeta.

Personer i närområdet och företagare hör ständigt av sig till museet för att få till exempel servetter, visitkort eller affischer tryckta.

– Vi har under hela tiden varit i gång och tryckt. Vi har beställningar i ett kör, berättar Nils Franzén.

Han visar upp en meny som kommer från en lokal krog. Den har Nils Franzén tryckt.

– Ägaren hörde nyligen av sig och ville ha nya menyer. Vi gör allt som man gjorde förr i tiden. Det är verkligen ett hantverk, säger han.

Skrivmaskiner. I museet finns flera olika skrivmaskiner och andra kontorsmaskiner.

Pärlan i samlingen är den här tyska tryckpressen som kallas för ”Vinge”.

I den här pressen matas arbetet in maskinellt med hjälp av ett tangentbord.

Museet är minst sagt aktivt. Nils Franzén har till exempel tryckt affischer till den nya ägaren av Sandvikabadets camping.

Nils Franzén visar upp originalklischéer som Anders Zorn beställde från Tyskland och som nu finns i museets ägo.

Här har planscher till inredningsbutiken Min lilla mormor och jag tryckts.

Nils Franzén skapade ikonisk logotyp

Nils Franzén startade sin karriär inom tryckeribranschen när han studerade på Ivar Häggströms i Stockholm 1948. Där stannade han i tolv år innan han lämnade för Landskrona. Vistelsen i södra Sverige blev kortvarig. Efter bara ett år gick flyttlasset tillbaka till huvudstaden och Ivar Häggströms. Efter ett år i företaget lämnade Nils Franzén för att starta egna tryckeriet Lifratryck AB i Järfälla. Där knöt han bland att till sig Sveriges Radio som kund.

”Sportchefen kom och frågade mig: Hörru Nisse, vi ska till Calgary till olympiaden. Tror du att du skulle kunna göra en vinjett som vi kan ha till våra visitkort och korrespondenskort? Jag åkte hem och gjorde den här”, säger Nils Franzén och visar på Sportspegelns välkända logotyp.

Annons
Annons
Annons