Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gamla snickeriet blev pampig villa med hög mysfaktor: "Vi är riktiga hemmakatter"

Catherine och Magnus Granhammar har totalrenoverat och byggt om det gamla snickeriet till bostad. På den väl valda platsen på höjden i Selånger i Sundsvall är utsikten är fantastisk.
– Här har vi sol från morgon till sen kväll, men när det blåser är det som på kalfjället, säger Magnus.

Annons

TV: Titta in i familjen Granhammars ombyggda snickeri

Det ryker rejält när de stora keramikkopparna fylls upp med hett kaffe.

– Här får man påtår direkt, säger Caterine och berättar att de ofta och gärna åker på små resor tillsammans. Kopparna är drejade på Österlen och fick följa med paret hem till byn Nävsta i Selånger.

Det slog gnistor första gången de sågs bakom en scen på en skola i Kramfors. Han var 18 och hon var 17 år.

– Jag var med i en kabaré. Och om jag minns rätt hade jag bara morfars nattskjorta på mig, säger Magnus.

Catherine nickar gillande.

– Jo, så var det, säger hon.

– Det sa tvärklick! för mig, berättar Magnus.

Sex år senare när de väntar sin första son Samuel, friar Magnus och det blir bröllop.

– Men oj, det ju nästan trettio år sedan, säger Magnus, och måste luta sig tillbaka lite i stolen.

När hösten kommer tänder de eld i kakelugnen och sitter i de sköna fåtöljerna och myser.

De trivs verkligen i varandras sällskap och de har upplevt mycket tillsammans. Kreativa projekt är drivkraften för dem båda. När barnen var små sökte de hus och hittade sin dröm i Indal. Tornvillan blev deras hem och första livprojekt som varade i lite mer än två decennier.

När deras tre söner växt upp och flugit ur boet var Magnus och Catherine tvungna att ta ett svårt beslut.

– Vi bestämde oss för att sälja. Det gjorde lite ont, som tur var gick det över. Man äger inte ett hus man bara lånar det en tid, säger Catherine.

Den vackra vita gården i Nävsta var Magnus föräldrahem och den var i stort renoveringsbehov. Själva byggnaden är större än Tornvillan, men parets boyta har halverats. På övervåningen bor Magnus gamla mamma Gun. Det är en trygghet för henne att sonen arbetar på gården och kan vara sällskap när det behövs.

Matsalsbordet har Magnus byggt och det rymmer många.

För fem år sedan var hela nedervåningen ett trappsnickeri där Magnus arbetade. Det var Magnus far Nisse som startade upp verksamheten och tillverkade möbler där.

– Vi rev ut precis allt och började om från grunden. Det behövdes en riktig genomgång av huset.

De valde att bygga ett nytt snickeri bredvid med bättre arbetsmiljö. Nu har Magnus spånsugar och ny el i sin verkstad. Paret la ner mycket tid på att planera och rita in alla detaljer i sitt nya hem på nedervåningens 150 kvadratmeter.

Många vackra saker fick följa med från huset i Indal.

– Det är noga övervägt var allt har sin plats. Den bärande stolpen fick bli en liten vägg för att tv:n skulle kunna gömmas undan, berättar Magnus och Catherine visar det smarta förrådet under trappen.

De var tvungna att göra ett ordentligt stålbad när det gäller rensning i hemmet. Många släpkärror gick mot Fyndlagret, till Erikshjälpen och till soptippen.

– Det var en känslomässig resa men väldigt nödvändig, säger Catherine.

Badrummet är som ett litet spa med bastu.

Solens strålar är efterlängtade och de skiner igenom de gamla trädörrarnas vackra spröjsade fönster.

Köket är husets hjärta. God mat och dryck är viktigt och därför var det stora matsalsbordet inritat eftersom det ofta blir många till middag.

Resor är ett stort intresse för paret. De här kaffekopparna fick följa med från Österlen.

Köket är platsbyggt och beställt av snickaren i Vikarbodarna i västra Medelpad. Det är gediget och allt är i rejält trä.

Magnus har renoverat det mesta i huset själv. Den varma hemtrevliga känslan skapar de med hjälp av stora gamla möbler i jugendstil. Catherine äskar att inreda och har öga för rätt detaljer.

De älskar att vara hemmavid. Badtunnan eldas ofta varm när hösten kommer och då tänder de även en brasa i kakelugnen och slår sig ner i varsin fåtölj för att bara försvinna in i eldens flammor.

Under trappen finns bra förvaring och de fina zebrorna i  fönstret har en god vän täljt till dem.

– Tunnan är ett härligt sätt att bjuda över grannarna, och själva krypa ner och titta på stjärnorna under vinterhalvåret.

Det verkar som om ni tar vara på livet och njuter?

– Ja, det gör vi. Vi åker i väg på resor, helst till stora städer i Europa allra helst Italien. Vi strosar, äter god mat och inspireras av att se andra människor, säger Catherine och skrattar.

–Då får vi ny kraft och man blir liksom sugen att komma hem igen, säger Magnus.

Jugendstil

Stilen startades i Tyskland cirka 1890-1920. Byggnader utsmyckades med naturalistisk ornamentik som utmärks av slingrande linjer och blom- och växtmotiv. Keramik och glas inspirerades av frukter och fröhus och lampfötter som tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lampor och ljus­stakar. Samma mönster dekorerade keramik, glas och metall.

Catherine och Magnus Granhammar har totalrenoverat huset.

Den öppna planlösningen gör att man har kontakt med varandra var man än befinner sig.

De gamla pardörrarna med spröjsade fönster har fått en modern touch med sin svarta färg.

På övervåningen finns ett litet kontor och Catherines atelje. Trappen har givetvis snickrats av Magnus som har det som heltidsyrke.

De gillar jugendstilen som är svulstig med mycket form och starka färger.

Parets master bedroom badar i sol. Här var det fikarum tidigare när snickeriet låg i huset.

Catherine designar och Magnus grovsnickrar sedan hjälps de åt att få fram den mjuka känslan i skärbrädorna.

Hemma hos Granhammars tas livet till vara. Myshörnor i varje vrå och badtunnan med utsikt eldas upp när det blir höst.

När sonen flyttade hemifrån möblerade konstnärinnan om och vips fanns det en ljus ateljé i huset.

Läs även: Tre rum i fil fick familjen på fall: "Hus utanför stan är inte vår grej"

För Plus-kunder och prenumeranter:

18 riktigt fula inredningsdetaljer: ”Ingen förtjänar att råka ut för såna här tragedier”

Gerd har en egen riddarborg på bakgården: "En otroligt fantasieggande miljö"

Annons
Annons