Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är demokratin hotad av extremismen? Följ vår nya serie "Demokrati under press"

Artikelserie
Demokrati under press

Sverige i framtiden. Ett land med bara ett parti att rösta på.
Där de som inte delar "det sanna folkets" åsikter fängslas eller avrättas.
Där historieböcker skrivs om och medier förbjuds berätta något som "skadar landet".
Det är ett ruskigt scenario. Men är demokratin i fara i Sverige?
Följ Mittmedia Kulturs serie "Demokrati under press".
I dag del 1: Demokrati versus populism.

Annons

Med högerextremismens växande börjar allt fler se hot mot demokratin i världen, Europa - och Sverige.

Läs även Christina Busck: Har demokratin någon chans i svaga tider?

Demokrati betyder folkstyre. Ett demokratiskt land ska styras efter folkets vilja. Men har ett folk bara en vilja, en uppfattning om hur samhället ska fungera?

Givetvis inte. Ett folk består av många människor med motstridiga viljor i varje enskild fråga. I den liberala demokratin, som råder i Sverige i dag, är majoritetsbeslut vägledande men man försöker så långt det är möjligt att också skydda minoriteten. Kompromisser, förhandling och helst konsensus är sättet att ta sig mot ett bättre samhälle, även om vägen av naturliga skäl blir krokig och spretig.

Sinnebilden av demokrati: allmänna val och en riksdag som är sammansatt enligt valresultatet.

Populismen har en annan syn, enligt Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han är partiforskare med fokus dels på gröna, dels på radikala högerpopulistiska partier, som SD.

– Populism är en ideologi som skapar två grupper som egentligen inte finns, "det sanna folket" mot en "elit" som inte anses bry sig om vanligt folk. Eliten kan innefatta de etablerade partierna, medierna, akademin med flera, säger han.

Här råder inte nyanser utan polarisering. Mellan "folket" och "eliten" finns ett gap, det etablerade samhället misstros för att det sägs gå elitens ärenden och därför måste den raka folkviljan råda - alltså en majoritet som kör över minoriteten.

– I Ungern säger man uttalat att man tillämpar en "illiberal demokrati", som inte förutsätter minoritetsskydd och inte heller fria medier, säger Niklas Bolin.

Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Även om populismen förespråkar allmänna val och i den meningen är demokratisk brukar stater med "illiberal" demokrati ofta till exempel begränsa sina författningsdomstolar, vars uppgift är att granska och stoppa politiska beslut om de inte harmonierar med grundlagen. Samhället ska ju styras av "folkets" val; den starkaste åsikten, oavsett vad den vill. Givetvis blir det också frestande för en ambitiös politiker att hjälpa folket på traven mot den rätta åsikten, en som passar honom. Det gör han mest effektivt genom att vingklippa mediernas frihet – för det är medierna som skapar vår världsbild.

– I en liberal demokrati är fria medier helt bärande. En oberoende granskning av befattningshavare är nödvändig för att vi ska få veta vad de gör och kunna utkräva ansvar av dem. Det är det Trump saboterar när han utmålar viss medierapportering som "fake news" eller inte bjuder in en del medier, säger Niklas Bolin.

– Därför är dagens polarisering av medieanvändandet oroväckande. Traditionellt har Sverige haft välfungerande, balanserade och kunniga medier. Men nu finns stora befolkningsgrupper som inte läser etablerade medier utan ser dem som "fake news" och litar på alternativa medier som Flashback och Avpixlat. Flera politiska partier har också startat egna nyhetssajter. Det ges oss olika verklighetsuppfattningar och då blir det svårt att komma överens och kompromissa. Jag tycker också att den krympande lokaljournalistiken är en oroväckande utveckling som potentiellt bidrar till att fler sluter sig till de alternativa medierna.

Samtidigt, menar han, är den nya mångfalden av medier positiv eftersom de underlättar för alla att kommunicera sin åsikt, och det rimmar fint med demokratins grundtanke. Ett samhälle är komplicerat, medan populismen ofta sägs vilja ge enkla lösningar på svåra problem. Det ingår inte direkt i Niklas Bolins definition, men går ofta det hand i hand.

– Populism är en tunn ideologi som behöver något mer än sig själv. Högerpopulismen behöver nationalstaten för att ställa den mot mångkulturen, vänsterpopulisten kan placera gapet mellan "de svaga i samhället" och kapitalisterna.

Varför skakar det styrelseskick vi länge suttit trygga med just nu? Om det finns många åsikter. En är att vi svenskar börjat ta demokratin för så given att vi inte längre tror att vi behöver försvara den. Nog vet vi att människor i andra delar av världen är beredda att ge sina liv för den. Men få av oss är så gamla att vi minns kampen här i Sverige. När vi tror att demokratin är ett naturtillstånd kan vi kosta på oss att irritera oss på dess brister. För självklart har den sådana.

– En brist är ineffektiviteten. Det är ju lättare för en diktator att snabbt genomföra sin politik med hjälp av en stark polisstat. Men det finns också en trygghet i att förändringar tar tid. De hinner bli mer genomtänkta, säger Niklas Bolin.

Vissa menar också att de senaste decenniernas ekonomitänk har bidragit. När medborgaren blir kund tappar vi kunskapen om hur demokrati fungerar. Om restaurangen inte har din favoritpizza kan det vara en bra lösning att gå till en annan restaurang. Men demokrati är inte försäljning av färdiga varor, utan delägarskap i hela tillverkningsprocessen där ens egen åsikt knådas med alla andras. Förväntningen att demokratin ska leverera samhällstjänster över disk skapar - liksom populismen - en lucka mellan de styrande och folket. Och det finns fler luckor.

– Förr hade partierna massor med medlemmar, en stor skara som blev en kanal mellan "eliten" och väljarna. Det har de inte längre, säger Niklas Bolin.

En välfungerande liberal demokrati är mycket mer än möjligheten att gå till val. Men det är förstås grundbulten.

Det har också sagts att politiken har blivit ointressant för folk, därför att skillnaden mellan partierna är för liten. Där håller Niklas Bolin med; konflikter måste finnas, annars spelar det ju ingen roll vilket parti man röstar på. Där kunde SD profilera sig som den enda avvikaren mot "sjuklövern", som riksdagspartierna fick heta. Ytterligare ett argument är att invandringsfrågan har haft en nyckelroll för högerpopulismens framgångar. Och det har den.

– Invandring har vi haft länge, och högerpopulistiska partier, som Ny Demokrati på 90-talet. Det nya är att de här partierna börjar bli så stora att de syns. Motståndet mot invandring och mångkultur är deras kärnfrågor, och nu börjar de frågorna bli så viktiga för väljarna att de styr deras val av parti.

– På samma gång har de högerpopulistiska partierna professionaliserats. När de kommer till riksdagen blir även de en del av etablissemanget, men måste ändå försöka framstå som rebeller. Hittills har de lyckats med det. Positivt är också att SD har mobiliserat vissa grupper av soffliggare och ökat det politiska intresset. VI ska ju ha en spegling av folket i vår församling och om en stor grupp tycker som SD bör de vara representerade.

Det finns alltså goda tendenser mitt i turbulensen: ett ökat politiskt intresse och kanske ett mer aktivt försvar i breda folklager för den sorts demokrati vi har. Mätningar visar att förtroendet för politiker inte sjunker längre, och valdeltagandet har gått upp sedan 1998.

Varför ska vi försvara den liberala demokratin?

– För att den är det bästa system vi känner till. Trots sina brister är den vår bästa garanti för att vi alla ska kunna påverka samhället, även de minst resursstarka av oss. Hur lite din röst än väger så väger den oerhört mycket mer än i alla andra system, säger Niklas Bolin.

Är demokratin i fara i Sverige?

– Inte i dag. Men i länder som Polen och Ungern börjar demokratins hörnstenar, som mediefriheten och författningsdomstolarna, naggas i kanten. Något liknande kan förstås hända här också.

Vad tycker du?

En grundförutsättning för demokrati är ett debatterande offentligt samtal.

Vilka är dina erfarenheter av demokrati under press? Hur värnar vi ett öppet samhälle?

Vi vill ha din åsikt. Hör av dig till kulturchef [email protected]

Annons
Annons
Annons