Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Har demokratin någon chans i svaga tider?

Artikelserie
Demokrati under press

Är det så att demokratin bara mår bra och fungerar i ekonomiskt starka tider? Då politiska partier kan presentera förslag som väljarna vill höra och som dessutom kan genomföras utan att andra blir förlorare.

Annons

LÄS ÄVEN: Är demokratin hotad av extremismen? Följ vår nya serie "Demokrati under press"

Christina Busck är kulturredaktör för Mittmediatidningarna i Hälsingland.

Under många år efter andra världskriget på 1900-talet byggdes det moderna Sverige upp med en välfärd som skulle skydda de svagaste. Vi fick daghem, med utvecklad pedagogik för barnen och för att underlätta båda föräldrarnas yrkesliv, en sjukvård som alla skulle ha råd med, skolor för alla och så vidare. Framtidstron var stark – utvecklingen byggde på tillväxt och den bara fortsatte uppåt mer och mer.

Då var det lätt att vara politiker, man hade en vision och även om den fick sina törnar på vägen så gick det att genomföra förbättringar som omfattade många.

Riktigt så ser det inte ut i dag. Nu handlar allt mer av politiken om att prioritera, att strama åt, effektivisera så att de satsningar som görs når dit där de får bäst effekt. De besluten är ofta impopulära.

Kanske är det så som Jean-Claude Juncker, då premiärminister i Luxemburg, formulerade de europeiska politiska ledarnas dilemma i början av 2000-talet:

"Vi vet alla vad vi måste göra – vi vet bara inte hur vi ska bli omvalda efteråt.”

Vi befinner oss mitt i ett samhällsomvälvande skifte, där ett land är beroende av det som händer globalt. Fabriker flyttar till länder med lägre löner och konflikter i andra länder gör att flyktingar söker nya hem.

Då är det inte så konstigt att många känner sig utanför. Varför får allt inte vara som förr när vem som helst fick jobb i fabriken direkt efter skolan eller när man vågade lämna ytterdörren olåst?

Det är i osäkra tider som vi söker efter enkla svar, en stark ledare som lovar att rädda oss och garanterar att vi inte ska behöva göra några uppoffringar. Så växer populismen.

Att vårt demokratiska system skulle vara något som kan ifrågasättas – att inskränkningar i självklara rättigheter som tryckfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet skulle diskuteras bland politiker även i Sverige har länge varit otänkbart. Men då och då dyker ändå frågan upp, var går gränsen för vår yttrandefrihet? Kan vi acceptera alla religioner?

Populismen, som lovar runt och är tydlig med vilka som är vi och vilka som är dom andra, har uppnått politisk makt i flera länder i Europa, som Ungern och Polen. Kanske de senaste valen i Holland, Finland och Frankrike visar på en förändring.

"Demokrati under press" är temat för en serie artiklar på Mittmedias gemensamma kultursidor. Vi pratar med forskare och lokala politiker. Och så får du en liten undervisning i vad demokrati egentligen är.

VAD TYCKER DU?

En grundförutsättning för demokrati är ett debatterande offentligt samtal.

Vilka är dina erfarenheter av demokrati under press? Hur värnar vi ett öppet samhälle?

Vi vill ha din åsikt. Maila kulturchef Cecilia Ekebjär.

Annons
Annons
Annons