Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det var min sista dag på Krim"

På söndag är det fyra år sedan Ryssland slutförde den olagliga annekteringen av Krim. Ett brott mot internationell rätt och europeisk säkerhetsarkitektur när Ryssland med vapenmakt rövade halvön från Ukraina. Det är ingen slump av president Putin bestämt att han ska återväljas till sin fjärde presidentperiod på just årsdagen.

Annons
Demonstration i Kiev till stöd för offren efter den ryska annekteringen av halvön.Foto: AP Photo/Sergei Chuzavkov

För fyra år sedan arbetade Olga Skripnuk på universitet i Jalta. Men det som hände där i februari och mars kom att förändra hennes liv.

"Min första chock var när ryska militärfordon rullade in i min hemstad. Efter det beslutade min kollega och jag oss för att dokumentera situationen, vi tog våra telefoner och började samla information om de gröna männnen."

De gröna männen var ryska specialtrupper som agerade utan synliga symboler om vilka de var, allt för att skapa förvirring och möjliggöra annekteringen.

LYSSNA: Hela samtalet med Olga Skripnuk i Podd72!

Jag kommer ihåg när min man kom hem den 16:e mars och sade till mig att samla ihop våra tillhörigheter, vi måste fly. Det var min sista dag på Krim.

Skripnuks andra chock kom när krimtataren Reshat Ametov kidnappades efter att ha deltagit i en demonstration mot ockupationen. Han torterades och dödades, och Ametovs skändade kropp hittades två veckor senare.

"Det var då jag förstod att krig hade kommit till mitt hem, och att Ryssland ockuperade mitt hem. Jag kommer ihåg när min man kom hem den 16:e mars och sade till mig att samla ihop våra tillhörigheter, vi måste fly. Det var min sista dag på Krim."

Idag är Olga Skripnuk aktiv i Crimean Human Rights group och förra veckan var hon på besök i Stockholm tillsammans med en grupp människorättsaktivister från Krim. Ledarsidan fick ett exklusivt samtal i Podd72 om situationen på Krim.

Det finns över 500 dokumenterade fall av brott mot mänskliga rättigheter, inklusive mord som det på Ametov. Det finns också 57 fall som är fängslade just nu, många av dessa har flyttats till fängelser i Ryssland. Och situationen beskrivs som stegvis försämrad.

Det är det tredje omplaceringen av människor på Krim de senaste tvåhundra år.

Krimtatarerna är en särskilt utsatta. Genom historien har de utsatts för omfattande övergrepp, med Stalins deportationer som kulmen. Många har nu flytt Krim, samtidigt som många fastlandsryssar flyttar till halvön.

"Det är det tredje omplaceringen av människor på Krim de senaste tvåhundra år. En annan tendens är förstörelsen av krimtatarisk och ukrainsk identitet, det börjar från skolan med språk och kultarv och fortsätter med media och politiska institutioner", förklarar Alim Aliev från Crimean House.

Gruppens budskap är att nya personliga sanktioner mot de som är skyldiga till tortyr, fängslande och mord måste införas, samtidigt som de gamla behålls.

"Ryssland förstår inte språket resolutioner och uttalanden, därför behövs sanktionerna", säger Tetiana Pechonchyk från Human Rights information Centre.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).

Intresserad av Säkerhetspolitik? Missa inte Podd 72! Podden handlar om att vara redo, om kriser, katastrofer, prepping, säkerhetspolitik och informationskrig. Finns att ladda ned på iTunes och Acast. Avsnittet med samtalet om Krim hittar du här.

Mer läsning

Annons