Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lena Hörngren: Vi ville de ensamkommandes bästa men det blev fel

Höj återvändarersättningen ordentligt

Annons

Heléne Fritzon (S) presenterar S-MP-uppgörelsen om ensamkommande. Foto: Henrik Montgomery / TT

Flyktingströmmen 2015 fick många av oss att känna att man borde göra en insats. Jag blev god man. Under drygt ett år följde jag två afghanska killars väg genom asylprocessen. Från början såg jag det som en självklarhet att de skulle få stanna. Bara några byråkratiska hinder klarats av skulle de få börja det svenska liv de hoppats på. Det blev inte så. Processen drog ut på tiden och hopp övergick i misströstan.

Sveriges hantering av den här gruppen hanteras av att vilja väl men göra fel. Regeringspartiernas kompromiss från förra veckan innebär att den linjen fortsätter. Riktigt vad förslaget innebär och vilka konsekvenser det kommer att få är det ingen som vet. Allra minst migrationsministern, att döma av hennes framträdande i Aktuellt.

Dock tycks det klart att skolresultat väger tyngre än skyddsbehov. Gymnasielagen, som trädde i kraft 1 juni, och som nu får ökad betydelse, lägger ett tungt ansvar på lärare och skolledare för de asylsökande elevernas framtid. Den som blir godkänd får stanna. Lärare har blivit gränspoliser och utsatts för hård press från elever.

De unga asylsökande beskrivs ofta som är en studiemotiverad grupp. Alla lärare upplever det inte så och statistiken talar ett annat språk. En aktuell statlig utredning om de ensamkommande visar att endast 1 procent av eleverna på språkintroduktionsprogrammet klarar gymnasieexamen inom tre år, knappt 7 procent klarar det inom fyra år.

Det är inte konstigt. Killarna jag var god man för, hade 15 timmar undervisning i veckan. Vid utvecklingssamtalet framhölls att de också måste jobba hemma. Men det är svårt att finna motivation för det när man inte vet om man kommer att få användning för sin utbildning.

Kommunerna är också oroliga för hur man inom ramen för ordinarie skolpeng ska klara att ge de nyanlända det stöd de behöver. I en debattartikel i Dagens Samhälle krävde kommunstyrelsens ordförande i Pajala Jan Larsson (S) ett extra riktat statsbidrag. Annars finns risk för en trist diskussion om att skolan som helhet måste spara mer för att ge de nyanlända elevernas skolgång.

Frågorna är många på skolområdet. Andra frågor som söker svar är var de unga nyanlända ska bo. De nya reglerna kan omfatta 9000 unga människor. För att deras etablering ska bli lyckad måste det finnas en plan för hur bostadsfrågan ska lösas. En än svårare fråga är hur dessa unga män ska hitta en partner. I åldersgruppen 15–24 år är det i dag nästan 50 000 fler män än kvinnor i Sverige.

Rejält höjd återvändarersättning, som ger förutsättningar för de unga männen att återvända till hemlandet för att börja på nytt och bilda familj kanske vore ett sätt att både vilja väl och göra rätt.

Lena Hörngren, frilansjournalist

Annons
Annons
Annons