Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Regeringen bör lyssna till Lagrådet – det gynnar inte barnen att göra FN:s barnkonvention till lag

Det är naturligt att vilja göra allt för barnens bästa. Och ingen politiker vill framstå som elak mot barn. Trots det bör regeringen lyssna på Lagrådet och lägga ner planerna på att göra FN:s barnkonvention till lag. En sådan lag skulle inte gynna barnen utan bara skapa kaos.

Annons

Svensk lag måste skydda barnen. Trots detta vore det fel att göra FN:s barnkonvention till svensk lag, vilket majoriteten av riksdagspartierna vill. Även om syftet är gott, så kan man inte göra en så luddig konvention till lag.

Det skulle nämligen innebära att domstolarna skulle få tolka alla de svepande punkterna i barnkonventionen. Och inte bara domstolarna, utan också alla i stat och kommun som handlägger ärenden där barn är inblandade. Det skulle mängder av extraarbete, och troligen mängder av överklaganden med långa juridiska processer som följd. Det är dyrt och tar tid, och ingenting säger att de domstolsbeslut som till sist kommer ger barnen bättre skydd.

Det står till exempel i FN:s barnkonvention att barns

Det är därför fullt förståeligt att de tunga juristerna i Lagrådet helt har sågat idén om att göra barnkonventionen till lag. Regeringen skickade i början av juli sitt förslag om att göra en lag av FN:s barnkonvention till Lagrådet för granskning.

Svaret kom i onsdags. Och det är en fullständig sågning. Lagrådets jurister menar "De flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall". De pekar också på att vissa artiklar inte kan tillämpas i Sverige, utan till exempel gäller för FN:s arbete.

Samma bedömning har tidigare gjorts av andra ledande jurister. Mårten Schultz, professor i civilrätt, har till exempel pekat på att det är omöjligt att avgöra om konventionen har uppfyllts eller inte. Det står till exempel i konventionen att barns "okunnighet" skall avskaffas och att barns utbildning skall syfta till respekt för "de principer som uppställts i Förenta Nationernas stadga". Hur skall en kommun eller en friskola veta när dessa mål är uppfyllda? Och hur skall en domstol avgöra detta om några föräldrar stämmer kommunen eller friskolan för att barnen är "okunniga"?

De som vill att FN:s barnkonvention skall bli lag menar att lagen i dag inte tar tillräckliga hänsyn till barns rättigheter. Till exempel skriver regeringen på sin hemsida att barns rättigheter "inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen". Men i så fall vore det väl mycket bättre att rätta till dessa brister i stället för att göra en luddig konvention till lag. Bristerna är ju inte så stora, eftersom "artiklarna i konventionen i huvudsak avspeglas väl i svensk lag", som Lagrådet skriver.

Det är naturligt att vilja göra allt för barnens bästa, och att vilja att barn skall få en bra uppväxt och en god utbildning. Det är därför förståeligt att organisationer som stöder och hjälper barn vill göra barnkonventionen till lag. Det är också förståeligt att politikerna har svårt att stå emot dessa krav: ingen politiker vill ju framstå som elak mot barn.

Men politikerna har också ett ansvar för att de lagar de stiftar inte bara blir ett stort slag i luften, eller ännu värre, ger upphov till kaos i rättssystemet med mängder av svårbedömda skadeståndskrav där domare skall försöka tolka vad som står i en luddig konvention. Regeringen borde därför lyssna på juristerna i lagrådet, dra tillbaka förslaget om att göra FN:s barnkonvention till lag och i stället täppa till de luckor i dagens lagar som gör att barns rättigheter inte alltid tas till vara.

Annons
Annons
Annons