Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Måste Sveriges befolkning ständigt öka?

Befolkningsökning bra här, men dåligt där?

Annons

Befolkningen ökar mer än väntat i Afrika och länder som Pakistan. Bilden är från Uganda.

Nyligen fanns på nyhetsplats rubriken "Befolkningsökning utan slut i sikte". Jorden befolkning har från 1950 ökat från 2,5 miljarder till 7,5 miljarder. Även om det också handlar om fördelning hade det varit lättare att lösa resurs- och miljöproblem utan en så snabb ökning.

De flesta verkar därför överens om att det vore  bra om jordens befolkning slutade öka och blev stabil. Det kräver att det i genomsnitt föds 2,1 barn per kvinna.

Nu ser det inte ut att ske på ett bra tag. 2100 beräknas befolkningen vara 11-13 miljarder, främst genom fortsatt snabb ökning i Afrika och Mellanöstern. Det framställs som en oroande nyhet.

När det gäller Sverige är dock synen en annan. Det var allmänt jubel när vi nyligen blev 10 miljoner, och beräknas öka med ytterligare en miljon på bara sju år.

Det är viktigt att vår befolkning växer kraftigare än de flesta andra i Europa, menade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Rekordsnabb befolkningstillväxt driver svensk ekonomi, framhöll Swedbank. Motivet är att fler som kan arbeta gör det lättare att klara den "demografiska utmaningen", det vill säga att de äldre blir en större andel av befolkningen.

Lokalt menar Handelskammaren att arbetskraftsinvandring behövs då varannan kommun står inför en negativ befolkningstillväxt. Stadsbyggnadsdirektör Lotta Lindstam tror (hoppas?) att Västerås 2050 kommer att ha mer än 200 000 invånare.

Den demografiska utmaningen och behovet av en yngre befolkning lyfts fram som viktiga skäl för hög invandring. Det finns andra goda skäl för att människor ska få flytta till Sverige och det är viktigt att undvika krångel för arbetskraftsinvandrare, men just argumenten om den demografiska utmaningen kan ifrågasättas.

En hel del länder har i dag så låga födelsetal att de behöver en betydande nettoinvandring för att undvika befolkningsminskning. Tidskriften Economist beskrev hur detta drabbar flera EU-länder som Polen, Estland och Lettland, där många yngre välutbildade dessutom flyttar utomlands.

Där kan man verkligen tala om en demografisk utmaning. Det gäller även länder som Japan, Sydkorea, Taiwan och kanske på sikt Kina.

Märkligt nog är det ofta samma länder som är emot att ta emot fler invandrare och flyktingar. Tyskland och Kanada är exempel på länder där det föds få barn, och det är därför demografiskt klokt att länderna har en betydande nettoinvandring

De svenska siffrorna är dock annorlunda. Födelsetalen är runt 1,9 barn per kvinna, bland de högsta i västvärlden. Det bör därför räcka med en begränsad nettoinvandring för att befolkningen inte ska börja minska, utan vara stabil.

Det blir annars som ett kedjebrev. För när dagens arbetsföra blir äldre krävs det ännu fler som arbetar för att kunna försörja dem och välfärdsstaten. Det verkar enligt argumenten om den demografiska utmaningen som om Sveriges befolkning hela tiden måste öka för att klara andelen äldre.

Samtidigt innebär målet om en stabil världsbefolkning att den andel äldre som följer av nolltillväxt i befolkningen behöver hanteras. För om Sveriges befolkning ständigt måste öka för att hålla nere andelen äldre, gäller det i så fall också för resten av världen?

Få verkar tro att det vore bra med en ständigt ökande befolkning i världen som helhet. Då behöver även Sverige kunna klara sig utan en evig befolkningsökning.

Läs också: Vi behöver bli 200 miljoner svenskar- på landsbygden!

Annons
Annons
Annons