Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Skiljedom underskattat för att lösa tvister

Var går gränsen mellan politik och juridik?

Annons

Över 100 år. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, här på en manifestation i Stockholm 2002.

Svenska Freds är en väletablerad fredsorganisation. Organisationens fullständiga namn är dock Svenska Freds- och skiljedomsföreningen. Det är ingen slump. Vid bildandet för över 100 år sedan sågs skiljedom som ett sätt att hindra framtida krig. Staterna skulle enas om att låta en skiljedomstol lösa tvister. Efter världskrigen och många andra väpnade konflikter kan skiljedom tyckas överspelad. Men så är det inte.

Anders Johnson visar i en biografi, finansierad av Stockholms handelskammare, över domaren Gunnar Lagergren att skiljedom fortsatt har avgjort tvister mellan företag, stater och företag, samt mellan stater. (För ordningens skull bör påpekas att jag känner författaren personligen.) Lagergren satt ting i Västerås, och hans mor var dotter till Asea-direktören Göran Wenström. Frun Nina var Raoul Wallenbergs halvsyster.

Lagergren blev svärfar till FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan. U Thant, en annan FN-generalsekreterare, föreslog Lagergren som skiljedomare mellan Indien och Pakistan. Så nog hade Lagergren hade goda internationella kontakter. Skiljedom har en viktig fördel framför medling och förhandlingar. Parterna är från början överens om att följa domslutet.

Lagergren var ordförande för tre besvärliga och viktiga skiljedomar mellan länder. Målet U Thant bad honom ställa upp i gällde att dra gränsen mellan Indien och Pakistan i ett träskområde mellan Karachi och Mumbai. Domen, där man gick tillbaka ända till Alexander den store, innebar att Indien fick 90 procent av området och Pakistan 10 procent.

Efter revolutionen i Iran fanns mängder av tvister och skadeståndskrav mellan Iran, USA och amerikanska företag. Efter medling av Algeriet gick länderna med på skiljedoms tribunal. Det handlade om 3836 (!) mål. Det var besvärligt med hårda motsättningar, men arbetet har ändå fortskridit. Lagergren var ordförande de tre första åren.

Lagergren var även ordförande för en skiljedom vid Taba när Israel drog sig tillbaka från Sinai. Ett område med ett israeliskt hotell tillerkändes Egypten. Parterna erkände domen, ett egyptiskt hotell byggdes, men terrorattacker har slagit hårt mot turismen.

Skiljedom okontroversiellt. Domstolars möjlighet att överpröva demokratiskt fattade politiska beslut är däremot omstritt. Fördelen, inte minst i tider då partier med tveksam demokratisyn får ökat stöd är att domstolar kan värna rättstat och minoriteters rättigheter mot maktfullkomliga stater. Lagergren var 1977-88 ledamot i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Den ska se till att europeiska länder följer mänskliga rättigheter och sätter minimistandarder. Sverige har efter att ha fällts ändrat reglerna för häktning.

Det var enligt Lagergren själv hans viktigaste uppdrag och han stöder att domstolen ska ta ett utvidgat ansvar. Men samtidigt varnade Lagergren när domarna blev heltidsanställda för att Europadomstolen riskerade att styras av human rights fanatics. Europadomstolen har blivit mer aktivistisk, men utan mycket debatt i Sverige. Det lär dock ändras om domstolen tar upp och dömer till den abortvägrande barnmorskans fördel. Långt ifrån säkert att det blir så, men även långt ifrån osannolikt.

Annons
Annons
Annons