Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Västmanland alltför ofta på undre halvan

Oroande mönster i rankningar

Annons

Länets kommuner rosar inte marknaden i skolrankningar.

Det är gott om rapporter som jämför kommunernas resultat och satsningar. Svenskt Näringsliv har jämfört företagsklimatet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (LR) har rankat kommunernas insatser för skolan.

Det finns förstås gott om felkällor och frågetecken i sådana undersökningar. Underlaget kan påverkas av organisationernas egna målsättningar.

Lärarförbundet organiserar till exempel grundskolelärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det ger andra resultat för lönerna än Lärarnas riksförbunds rankning, som enbart organiserar lärare. Kommunerna kan också tappa eller avancera kraftigt från ett år till ett annat, även om det kan vara svårt att tro att så mycket kan ändras på bara ett år.

Det blir också ett nollsummespel. Någon kommun måste alltid komma sist, lika många måste avancera som tappar mark.

Men även med dessa reservationer är resultatet för kommunerna i Västmanland bekymmersamt. Det är önskvärt att åtminstone tillhöra den högre halvan, det vill säga plats 1-145 av 290 kommuner.

Det är bara två kommuner, Hallstahammar och Västerås som kommer på den högre halvan i företagsrankningen. Fast Västerås har tappat 78 placeringar på ett år, så trenden går åt fel håll. Arboga har plats 177, men alla andra kommuner hamnar på den sämsta tredjedelen.

SKL mäter resultaten i grundskolan, dels bara de kommunala skolorna och dels där också friskolor ingår. 2015/16 var det bara Sala som var på övre halvan för de sammantagna resultaten, och det med knapp nöd som nr 144. Alla andra, åter med undantag av Arboga hade placeringar i den sämsta tredjedelen.

När LR mätte allmän rankning var det bara Surahammar som var på den övre halvan. I Lärarförbundets rankning var det bara Arboga som kom på den övre halvan.

Däremot gick det bättre för länets kommuner när LR undersökte lärarlönerna, där hamnade de flesta på den övre halvan. Detsamma gällde Lärarförbundets lönerankning, men där ingår som tidigare framgått lönerna för fler än grundskollärare. Så något entydigt samband mellan lärarlöner och resultat, liksom mellan insatta resurser och resultat, tycks inte finnas.

Men det betyder inte att pengar skulle sakna betydelse. Västerås har mer än halva länets befolkning, och har dåliga resultat i alla skolutvärderingar. Och satsar jämförelsevis mindre på skolan.

Även om rankningar brister och alla kan ha en "dålig dag" är det angeläget att kommuner har förtroende hos företagare, elever, föräldrar och anställda. Här visar rankningarna på tydliga problem. Västmanlands kommuner borde inte regelmässigt hamna på den undre halvan.

Läs också: Arboga bästa skolkommun i Västmanland

Företagsklimatet har blivit sämre i länet

Annons
Annons
Annons