Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Agera korrekt så ökar tilliten till staten

Myndigheter ska hålla sig i skinnet

Annons

Att medborgarna litar på staten är viktigt. Så varför sjunker förtroendet för flera av våra myndigheter, och hur kan tilliten stärkas?

Johan Ingerö, som tidigare var pressekreterare åt Kristdemokraternas Göran Hägglund och nu är välfärdsansvarig på näringslivets tankesmedja Timbro, påpekar att svenska myndigheter agerar som "aktivister". Det sänker i sin tur förtroendet, menar Ingerö. Som han uttryckte det: "Jag vill inte att polisen ska dela ut armband där det står ''tafsa inte', jag vill att polisen ska vara ute och sy in fanskapen som gör just det" (SVT Opinion, 5/10). Det sticker onekligen i många ögon att myndigheten lanserar festivalarmband i tider av poliskris och utredningar om våldtäkter som läggs ner.

Myndigheter borde göra vad de ska och hålla sig till det, menar Ingerö. Statsvetarprofessorn Bo Rothstein påpekade i samma diskussion på SVT att våra myndigheter i en internationell jämförelse trots allt står sig väl. Exempelvis har Skatteverket ett högt förtroende.

Rothstein har rätt, men tilliten får inte tas för given. Det finns en fara i att myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och kampanjer, och i att makthavare brister i ansvar och transparens.

Exempelvis får EU- och handelsminister Ann Linde (S) med rätta kritik för att vägra svara på frågor om IT-skandalen vid Transportstyrelsen. Enligt Dagens Nyheter kände Linde till säkerhetsbristerna på myndigheten redan i september 2015, men när tidningen söker ministern duckar hon och avbokar intervjuer. "Just nu känns det inte som att Transportstyrelsen är något som folk vill läsa om", säger Lindes pressekreterare Darina Agha. Det är ett väldigt märkligt svar.

Vänta med att utnämna Thomas Boström till landshövding och svara på mediernas frågor om Transportstyrelsen.

Att generaldirektörer eller högt uppsatta politiker gör sig otillgängliga ökar bara misstron.Ett annat problem är att utnämningar ibland tycks bygga på annat än meriter och duglighet.Inte sällan har myndighetschefer en politisk bakgrund, till exempel är rikspolischefen Dan Eliasson socialdemokrat sedan länge. Om han har lyckats som myndighetschef kan diskuteras.

I veckan har även regeringens utnämning av tidigare S-minister Thomas Bodström till ny landshövding i Stockholm kritiserats. Bodström har nämligen suttit i styrelsen för skandalbolaget Allra, fondbolaget som har lurat pensionssparare in i upplägg som ger dem lägre pension. Det pågår en utredning om grov ekonomisk brottslighet, och även om det inte finns en brottsmisstanke mot Bodström är det svårt att frånta styrelsen ett ansvar. Enligt Pensionsmyndigheten kan det ha pågått kriminell verksamhet i bolaget under Bodströms tid i styrelsen. Såväl Liberalerna som Vänsterpartiet vill att regeringen drar tillbaks utnämningen. Känslan av att makthavare gynnar sina (parti)vänner sänker tilliten.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) menar att utbildningsinsatser för statsanställda kan stärka förtroendet för myndigheter. Men även regeringen har en läxa att göra: vänta med att utnämna Boström till landshövding och svara på mediernas frågor om Transportstyrelsen.

Annons
Annons
Annons