Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Problemet med Feministiskt initiativ är kulturrelativismen

Feminism på deltid

Annons

Annelie Nordström (stående) har gått över från S till Fi. Foto: Marcus Ericsson

Att kommunals tidigare ordförande Annelie Nordström lämnar Socialdemokraterna efter 45 år och går över till Feministiskt initiativ väcker åter frågan: kommer Fi in i riksdagen? 2014 lyckades partiets Soraya Post ta sig till EU-parlamentet, men riksdagsvalet blev en flopp.

Fi har en större chans inför 2018. Med Miljöpartiet i regeringsställning har det uppstått ett tomrum för yngre idealistiska aktivister på vänsterkanten. Dessutom kan reaktionen mot Sverigedemokraterna - men även mot de etablerade partiernas mer restriktiva invandringspolitik - växa.

Fi brukar kritiseras för verklighetsflykt när det kommer till säkerhetspolitik, ekonomi och migration. Som feminist skulle jag säga att kulturrelativismen är det största bekymret. Officiellt förnekas inte hederskulturen av partiet, men i realiteten är det märkbart många från just Fi som ger sig på feminister som engagerar sig mot hederskulturen.

Vänsterfeministen Maria Hagberg, som länge har arbetat mot hedersförtrycket, även i irakiska Kurdistan, satt i Feministiskt initiativs styrelse för några år sedan. När hon uppmärksammade hederskulturen blev hon motarbetad i partiet, hon anklagades för rasism och misstänkliggjordes. Därför hoppade hon av och är nu åter med i Vänsterpartiet. Fick hon någonsin en ursäkt av Schyman och de andra i Fi:s ledning? Nej, svarar hon när jag frågar henne.

Även när jag frågar Sara Mohammed, ordförande för föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, instämmer hon i att Fi helt klart har problem med kulturrelativism. Gudrun Schyman förespråkar könsseparata badtider och partiets kandidater och aktivister har anklagat mig för att ha en antimuslimsk agenda, säger Mohammad.

Avståndet är långt mellan kvinnorna i förorten och medelklassfeministerna i Fi. Det är lätt att avfärda ett förtryck man knappt ser skymten av.

Vi är många som på senare tid har kritiserat Vänsterpartiet för partiledningens usla hantering av kvinnoförtrycket i förorterna, då ledningen i fjol gick ut och anklagade bland annat partikollegan Amineh Kakabaveh för ryktesspridning när hon påtalade problem. Men det är värt en påminnelse om att Fi är det främsta alternativet för kulturrelativister, inte V.

Relativismen är en felbedömning, en kortsiktig idé om att minoritetsgrupper pekas ut om man uppmärksammar hedersfrågan. Dessutom är avståndet långt mellan kvinnorna i förorten och medelklassfeministerna i Fi. Det är lätt att avfärda ett förtryck man knappt ser skymten av. Särskilt feministiskt är det i vilket fall inte.

Medan partiets politiska motståndare SD hävdar: "Nej, vi drar inte till oss rasister", hävdar Fi:s ledning: "Nej vi förnekar inte hedersförtryck!"

Verkligheten talar ett annat språk.

Annons
Annons
Annons