Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Se både utsatthet och problem

Debatten om EU-migranter har varit för svartvit

Annons

Eldrester Svedvi rastplats Västerås.

I dag börjar den hittills största svenska rättegången om tiggare som utnyttjats i människohandel. Det handlar om fattiga människor från Bulgarien, som fått bo i en nedlagd fabrik i Högfors i Ljusnarsberg, som misstänks ha utnyttjats. Polisen har fått berättelser om hur människor lurats hit i hopp om att jobba inom byggsektorn, men väl på plats i stället fått tigga.

Alla EU-migranter som tigger på svenska gator är förstås inte utsatta för människohandel, många ser det som en sista utväg att försöka skrapa ihop pengar. Men förekomsten av utnyttjande ska heller inte förnekas.

Den svenska debatten har varit alldeles för svartvit. Medan somliga har påstått att de som tigger i själva verket har gott om pengar och dyra saker, har andra avfärdat eller förminskat problem. Till exempel hävdade Anders Lindberg på Aftonbladets ledarsida tidigare att "organiserat tiggeri är en råtta i pizzan", det vill säga en myt. Metros "Viralgranskaren" konstaterade i samma anda att påståendet om ligor bakom gatutiggeriet är "FALSKT!".

I dag, några få år senare, skulle ingen seriös journalist gå ut med så tvärsäkra påståenden, påståenden som det saknas täckning för. Vad man än tycker i frågan om tiggeriförbud, jag har svårt att se hur förbud skulle hjälpa, gäller det att göra det bästa av situationen när problem dyker upp.

VLT har rapporterat om bekymmer på Råby och Svedvi rastplats (2/9). Efter att EU-migranter har bosatt sig har man åter fått stänga. Dels får folk inte bo på rastplatser, och dels har det varit bekymmer med stök.

Rastplatspersonal berättar om sönderklippta stängsel, avföring och att det har eldats på gräsmattor. Problemen har funnits länge och kräver återkommande saneringar. Bekymmer har även funnits i Sala, Fagersta och vid Frösvi mellan Västerås och Enköping. Det är givetvis inte rätt att andra får städa upp. Eller som det har varit i vissa fall, att enskilda markägare drabbas.

Många påpekar att Bulgarien och Rumänien ska ta ansvar för sina medborgare, vilket förstås stämmer. Men problemet är att länderna inte tagit det ansvaret. Diskriminering och utsatthet gör att människor inte ser något annat val än att söka sig till länder som Sverige.

Den utsatthet Europas tiggande romer lever i är med andra ord viktig att se, erkänna och motverka. Men utsattheten ska samtidigt inte ses som ett skäl till att blunda för problem som människohandel och utnyttjande, eller att folk bosätter sig på rastplatser och ställen där man inte ska. Tydlighet hade gjort större nytta än politikens senfärdighet.

Annons
Annons
Annons