Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tre viljestarka tjejer med många likheter

De kommer gående i höstsolsvärme i stadsparken, mor och dotter glatt språkande medan minstingen vilar i vagnen och den fyrbenta tassar bredvid.

Annons
Margareta Welander till vänster med chihuahuan Tuvali i famnen, hennes dotter Maria Lindberg och ettåriga barnbarnet Ninja.

De tar sig tid att stanna till och samtalet är igång direkt. Ämnena byter av varandra, än är det med en skämtsam ton, än mer allvarlig.

Hos Margareta kan man ana lite av den finlandssvenska dialekten.

Mycket riktigt.

Hon flyttade till Sverige från finska Österbotten 1968 och slog sig ner i Västerås. Sen har adresserna bytt av varandra; Surahammar, Hallstahammar, Ransta och Sala för att bara nämna några platser.

–Jag är nog den typen av människa som flyger och far, säger Margareta som förklaring.

Lite rotlös kanske. Uppväxten i den lilla byn i Finland gjorde kontrasten till Västerås för stor. Där trivdes hon aldrig riktigt.

Sedan blev det Surahammar ett tag, och de andra orterna som på ett pärlband. Nu med lägenhet i Sala, men för hur lång tid?

–Jag kan tänka mig att flytta ut från stan snart.

Men allt extra jobb som blir vid en flytt då?

–Det tar jag då, svarar hon utan nämnbar oro.

Maria har gått i sin mors fotspår, i alla fall så här långt. Under åtta år har hon bott i sju olika bostäder bara i Sala.

–Ja, jag har bytt lägenhet en gång om året i stort sett.

Men nu vill hon ha ett hem åt sin familj, en plats att rota sig på.

Annons
Annons