Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Statsvetaren: "Landshövdingar bygger på en gammal samhällsordning"

Artikelserie
Granskning: Landshövdingarna

– Kanske är det dags nu att stänga landshövdingeämbetet, funderar Jörgen Johansson, en av landets ledande experter på länsfrågor.
Rådet till regeringen är att börja med en kommunreform.

Annons

Jörgen Johansson, lektor och docent i statsvetenskap, ifrågasätter ett ålderdomligt system med landshövdingar.

Landshövdingarnas representation och den typen av kostnader är inte vad som upprör Jörgen Johansson, lektor i statsvetenskap vid högskolan i Halmstad och en av landets ledande forskare på län och regioner.

– Representation är ingen stor fråga. Men detta utgår från något ålderdomligt. Det bygger på en gammal samhällsordning att man i varje län har en landshövding som är kunglig majestäts representant.

– Det perspektivet är något föråldrat. Det skapar att man ska ha egen chaufför och man ska ha residens där man har mottagningar. Det följer en massa symbolmässiga uppgifter, säger han och funderar högt om systemet månne är överspelat.

Den stora frågan menar han är vad staten egentligen ska göra i regionerna. Det är en maktkamp som har pågått sedan 1990-talet och han pekar ut landshövdingarna som hätska motståndare till förändring.

Landshövdingar tillkom när landet delades in i län av Axel Oxenstierna på 1600-talet. I Finland har de avskaffats, i Danmark tog staten ett kraftigt grepp och skapade ett fåtal stora län (amt) och i Norge är man på väg åt samma håll i sommar med beslut om sammanslagning av kommuner och län (fylken).

Frågan är när Sverige på samma sätt gör upp med sin historia.

– Regeringen i Sverige säger att det ska växa fram underifrån. Det kommer aldrig att lyckas. Men man måste hitta en renodlad form för vad staten ska göra.

– I dag är det en regional administrativ röra. Andra myndigheter har annan indelning. Bara länsstyrelserna är kvar i länen. Där sitter landshövdingarna i tjänstebilen och glänser som regenter över riken som inte finns, säger Jörgen Johansson.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) misslyckades i fjol med det senaste förslaget att skapa nya storlän. De skulle i ett slag ha avskaffat nio av 21 landshövdingar i landet.

Jörgen Johansson bjuder Shekarabi på rådet att börja i den andra änden.

– Ta ett samlat grepp och gå på kommunerna. Vi kan inte ha 290 kommuner. Man måste göra en kommunreform, man måste göra en reform på den statliga regionala förvaltningen och man måste göra den geografiska, regionala förändringen – och allt måste göras med samtidighet. Man kan inte ta bara en sak först, säger han.

Storlänsfrågan dyker upp igen efter valet. Det är Jörgen Johansson säker på. Han gissar att det sker någon gång 2020.

Så, till syvende och sist, behövs landshövdingarna?

– Jag vill ha en reformerad regional statlig förvaltning. Sen om de vill ha kvar landshövdingarna? Tja, okej då. Men visst har jag då och då tänkt att det kanske är dags nu att stänga landshövdingeämbetet.

Annons
Annons
Annons