Judar har blivit mer utsatta i Sverige

Bildandet av Forum för levande historia och den stora uppmärksamheten kring Förintelsens minnesdag har ett samband med en undersökning som visade att skolelever hade dåliga kunskaper om Förintelsen. I efterhand visade det sig att undersökningen kan ha övertolkats, men hur som helst blev resultatet gott. Det har blivit mer Information och upplysning om Förintelsen, inte minst för nya generationer och för nya svenskar.

I Västerås finns, som framgick på gårdagens kultursida, ett mycket ambitiöst program. Under en hel vecka uppmärksammas Förintelsen och andra brott mot mänskligheten genom filmer, föreläsningar, teaterföreställningar och musik.

Även skotten i Sarajevo 1914 uppmärksammas. Det är alltid vanskligt med kontrafaktisk historieskrivning, men utan första världskriget kunde världen ha sluppit både Hitlers och Stalins förbrytelser.

Micael Bindefeld pekar i DN i går på att en mängd undersökningar både i USA och runt om i Europa visar att kunskapen om Förintelsen sjunker mätbart år från år. I Sverige har nazister åter visat sina fula trynen, och svenskar med rötter i Mellanöstern kan ha tagit med sig en förvanskad syn på judar och på Förintelsen från propaganda i hemländerna.

Bindefeld kan från sin ungdom inte påminna sig att han någon gång var rädd för att gå till synagogan eller blev retad eller hotad för sin judiska identitet. Nu krävs vakter för att skydda svenska judar och synagogan i Göteborg utsattes för brandbomber. Även romer, en annan grupp nazisterna försökte utrota, kan drabbas av misstro och misstänksamhet.

Det har således blivit än mer angeläget att fortsätta att berätta om Nazisternas folkmord och om den sjuka ideologi som genom att göra skillnad mellan människor låg bakom. I synnerhet som de överlevande, som i sig är ett vaccin mot konspirationsteorier och Förintelseförnekare, blir allt färre. Fotografen Mikael Janssons fotodokumentation av de sista överlevande från Förintelsen, vilken i år får Bindefelds stipendium för kunskap om Förintelsen, blir ett angeläget dokument för att berätta för framtida generationer vad de överlevande råkade ut för.

Det har begåtts folkmord efter Förintelsen, som av IS och i Rwanda. För att inte tala om alla krigsförbrytelser, ofta riktade mot någon grupp av människor. Det tycks fortsatt vara lockande, särskilt i oroliga och besvärliga tider, att skylla på och hetsa mot andra.

Men det finns inga ursäkter för den som väljer att delta i hets och förföljelser. Det är ytterst alltid individens val, men att välja det rätta blir lättare om det finns utbredd kunskap om vad våldsideologier kan ställa till med. Därför gäller det att fortsätta berätta om Förintelsen.

Läs mer:

Förintelsen en stark trend i litteraturen