Bakgrunden är att tingsrätten beslutade att en flicka skulle ha rätt till umgänge med sin pappa. Några månader efter tingsrättens dom kom det dock in orosanmälningar till socialtjänsten om flickans psykosomatiska mående efter umgänge med pappan. Den aktuella nämnden inledde en utredning och rekommenderade mamman att ställa in umgänget mellan pappan och flickan.
Annons
Annons
Av utredningen framgår att ärendet aktualiserar flera frågor.
Dels frågan om hur socialtjänsten ska förhålla sig till en domstols beslut om umgänge när det kommer in orosanmälningar som tyder på att barnet mår dåligt under umgänget.
Dels frågan om huruvida pappan som inte var flickans vårdnadshavare, borde ha betraktats som part och om han borde ha fått yttra sig i större utsträckning. JO kommer fram till att pappan borde ha betraktats som part i den del av utredningen som avsåg umgänget.
– Om pappan hade fått mer information och fått bemöta uppgifterna som låg till grund för nämndens bedömning hade han kanske också haft större förtroende för nämndens beslut. Nämnden förtjänar kritik för bristerna vid handläggningen, skriver justitieombudsmannen Thomas Norling.
Trots tingsrättens dom, slår JO fast att "socialnämnden dock inte kan förhålla sig passiv om den befarar att ett barn far illa. När socialnämnden får in en orosanmälan måste nämnden ta ställning till om den behöver ingripa till skydd eller stöd för barnet."