Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Matilda Molander

ledare liberalSå här gick det till när Sveriges kvinnor fick rösträtt

Matilda Molander
Gifta män skulle få två röster, en för sig själv och en för sin fru – Rösträtt för kvinnor – Del 1

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende liberal.

Demonstrationståg för rösträtt i Göteborg. Foto: Anna Backlund, Nordiska museet, Wikimedia Commons. Montage: Lina Bergling

Bild: Lina Larsson

Annons

Om några veckor, i mitten av september, är det 100 år sedan kvinnorna i Västmanland fick rösta i riksdagsvalet för första gången. Ett sekel sedan den feministiska rörelsen vann sin största seger någonsin och Sverige blev en demokrati. Men hur gick det till? Välkommen till ledarsidans crash-course i kvinnohistoria.

LEDARE. Som vanligt börjar det med att några blir förbannade, riktigt förbannade. Året var 1902 och Sverige var ett land i snabb förändring. Industrialiseringen, järnvägen, folkskolan, telegrafen och en rad nya uppfinningar hade satt Sverige i rörelse från Europas efterblivna bakgård till ett modernt land. Efter att universiteten öppnats för kvinnor bara några decennier tidigare och de tekniska framstegen skapat nya karriärmöjligheter fanns det en liten men växande grupp välutbildade och självförsörjande kvinnor med internationella kontakter.

Annons

Nio år tidigare hade Nya Zeeland blivit första land i världen med rösträtt för kvinnor och i USA och Storbritannien hade en organiserad kamp för kvinnors rösträtt pågått i decennier. I Sverige deltog kvinnor i föreningar som Sveriges allmänna rösträttsförbund och nykterhetsrörelsen där man diskuterade samhällsreformer och allmän rösträtt (för män), men det fanns inget organiserat arbete för kvinnlig rösträtt. Ännu.

Annons

I det här läget lade den konservativa regeringen – dagens Moderater – fram ett förslag på hur rösträtten kunde moderniseras så att även kvinnor inkluderades. Men inte genom att ge kvinnor rösträtt, utan genom att ge gifta män två röster, eftersom de representerade både sig själva och sin fru.

Succé? Knappast. Utbildade och politiskt medvetna kvinnor blev rosenrasande över ett så tydligt bevis på maktens uppfattning att kvinnor inte var något mer än ett bihang till män.

Under våren 1902 hölls möten där tusentals kvinnor som fått nog diskuterade hur man skulle gå tillväga för att få rösträtt. Det hela kulminerade i skapandet av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, i några av landets största städer, och ett år senare gick lokalföreningarna ihop och bildade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR.

Sveriges viktigaste feministiska organisation någonsin var skapad.

Målet: Lika rösträtt för kvinnor och män.

Valet av mål var dock inte så okontroversiellt som man hade kunnat tro. För medan socialdemokratiska kvinnor ville ha rösträtt för alla kvinnor ville de konservativa bara ha rösträtt på samma villkor som män, vilket innebar att arbetarkvinnor med låg inkomst inte skulle få rätt att rösta. Till slut enades man om en kompromiss: LKPR skulle arbeta för rösträtt på samma villkor som män, men om och när alla män fick rösträtt skulle LKPR kämpa för att även alla kvinnor fick rösträtt.

Annons

Arbetarkvinnorna var inte nöjda och många övergav LKPR för att kämpa internt i arbetarrörelsen, men beslutet lade ändå grunden för en rösträttsorganisation som genom att avstå från att ta politisk ställning i andra frågor än jämställdhet mellan könen kunde samla kvinnor från alla politiska läger i en gemensam kamp i nästan två decennier.

Annons

Ledarsidan vill framföra ett stort tack till arkivarie Johan Andersson på stadsarkivet i Västerås som varit behjälplig med material, och utan vars hjälp den här artikelserien varit betydligt mindre intressant. Den 15 september håller han ett föredrag om rösträttsrörelsen i Västmanland på länsmuseet.

Anmäl text- och faktafel

Läs mer:

Kvinnans rösträtt, riksarkivet.se

Tidskriften Spaning nummer 34-35, tema demokrati, Västmanlands Läns Museum.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, skbl.se

Demokrati 100, demokrati100.se

Politikens genusgränser: den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921, Josefin Rönnbäck.

Annons

Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, Barbro Hedvall.

Annons

Kvinnokrav i Manssamhälle: Rösträttskvinnorna och deras metoder som opinionsbildare och påtryckargrupp i Sverige 1902-21, Bertil Björkenlid

Anna Whitlock: En svensk märkeskvinna, Sigrid Björklund.

Rösträtten och pressen 1910-1920 i Presshistorisk Årsbok 2004, Ellinor Melander (red.).

Svensk Politik, Per T. Ohlsson.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy