Annons
Vidare till salaallehanda.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Både Lagerlöf och Tegnér trivdes på Tärna folkhögskola, som firar 140 år i november

När Tärna folkhögskola drog igång den 1 november 1876 fick de 36 unga männen gå i en tillfällig lokal i prästgården. Inte förrän fyra år senare var den stora huvudbyggnaden klar att tas i bruk.

– Det där är gammalt, säger Claes-Göran Almér och nickar åt ett snirkligt träd som står mitt på Tärna folkhögskolas innergård.

Claes-Göran är på väg till den stora kakbuffén i matsalen ovanför gymnastiksalen. Alldeles nyss har han inför en fullsatt aula berättat om sin tid på Tärna folkhögskola i början av 1960-talet. Åhörarna var där med anledning av öppet hus då skolan firar 140 år i november.

Läs mer: Skolklockan vreds tillbaka 60 år för en dag

– Det är underbart skönt att komma hit, det väcker fina minnen, säger Claes-Göran när han kommit uppför yttertrappan och hälsat på gamla bekanta som också köar till kakbordet.

Han växte upp i småländska Varberg, och då han ville bli slöjdlärare behövdes realkompetens. Att det i Sätrabrunn fanns en flicka han var förtjust i avgjorde studieplatsen, och 1960 började han på Tärna folkhögskola.

I talet berättar han om undervisning på lördagar, skickliga lärare som Carl Arbman, Gerd Bosson, Gunnar Kristenson, Ulla Dahlin samt Hans Agrell och Weimar Josefsson som sedermera blev rektorer på skolan. I aulan nickas det ivrigt och igenkännande åt de olika personligheterna. De flesta elever var kvar på skolan på helgerna, och Claes-Göran berättar om Agrell som spelade klassisk musik för eleverna på lördagar, och naturvandringar på söndagar. Varje fredag var det korgbollsturnering.

– Det blev en del revbensbrott mot elementskydden i gymnastiksalen, säger han och publiken fnissar.

Att flickor och pojkar inte fick besöka varandra i respektive elevhem skrattar han själv åt.

– Det ordnade sig ju med kreativa lösningar, säger han och blinkar finurligt.

Han avslutar sitt tal med att tala innerligt om den hänsyn och solidaritet som lärdes ut på skolan, och blev en stomme i så mångas liv. Nu bor Claes-Göran i Västerås, och flickan från Sätrabrunn, Yvonne, har varit hans hustru i 55 år.

Läs mer: De pluggade ihop för 60 år sedan

Förutom de allmänna ämnena var demokrati viktig kunskap. Det var böndernas barn som skulle utbildas för att lära sig om samhället, berättar rektorn Margareta Wistrand. Demokratibegreppet finns fortfarande med i statens riktlinjer för verksamheten.

Det har skrivits en hel del böcker om Tärna folkhögskola, som blev den 16:e i landet.

Lite kuriosa kan Margareta också bjuda på. Som att den första rektorshustrun och författarinnan Cecilia Bååth Holmström var god vän med både Alice Tegnér och Selma Lagerlöf, som båda gärna uppehöll sig vid folkhögskolan och dess omgivningar.

– Här på skolan ska en skåning vid namn Nils Holgersson ha gått. Huruvida Selma blev inspirerad av honom till sin karaktär låter vi vara osagt, men en skröna är det allt, säger hon.

Nu har SA:s app blivit ännu bättre! Snabbare, smidigare - och du kan skräddarsy ditt nyhetsflöde på ett helt nytt sätt. Glöm inte att ladda ned/uppdatera SA:s nya app här.

Carola Blank 0224-561 57 [email protected]