Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bergslagsbon som brinner för landsbygden fattar pennan – Gustav Ericsson är ny sommarvikarie på ledarredaktionen

Annons

I dag går jag på semester, och medan jag ligger på stranden kommer ledarredaktionen att skötas av Gustav Ericsson. Före detta längdskidåkare som, när han inte skriver om politik, jobbar med kommunikationsrådgivning i Stockholm. Innan jag lämnade över tidningen passade jag på att fråga honom lite om vem han är och vad läsarna kan se fram emot i sommar.

Hej Gustav, kul att ha dig här som ny vikarie på ledarredaktionen! Först och främst, hur känns det?

Nej men, vad ska man säga, det känns jättekul att vara här och få vara en del av Bergslagen igen.

Ja, du är ju uppvuxen i en liten stad i Bergslagen, men bor nu i Stockholm. Om du får välja en sak som Stockholm borde lära sig av Bergslagen och vice versa, vad skulle det vara?

Nummer ett att ta med sig från Stockholm är öppenheten. Öppenheten mot andra människor. Att man vågar testa och vara öppen för nya idéer och förslag.

Men sen kan jag också känna att landsbygden saknar storstadens kaxighet. Man tar på sig en roll där man automatiskt är i underläge bara för att man är från Bergslagen. Så man borde ha lite mer av Stockholms kaxighet.

Bergslagen har otroligt mycket att vara kaxig över. Inte minst lugnet som finns här uppe. Jag tror inte att man har mer tid här för att hämta och lämna barn, skjutsa till träningen. Tiden är ju densamma, bara det att här ger man sig den på att prioritera rätt. Man tar sig den tiden.

Som 20-åring blev du ett av Sveriges yngsta oppositionsråd någonsin, för Moderaterna i Hedemora. Men du fick utstå mycket hat och hot, så mycket att du valde att avgå och helt lämna politiken.

Tyvärr är du inte ensam utan undersökningar visar att lokalpolitiker blir allt mer utsatta. Vad tycker du att samhället borde göra för att få ett slut på det här?

Det är ju inte alla medborgare som riktar hat och hot mot politiker, det är ju en extremt liten del. Men det är de som syns och hörs.

Så jag skulle uppmuntra folk att, ja men klappa sina politiker på axeln och säga att ”vilket bra jobb du gör för kommunen”.

Även om man inte håller med om sakfrågorna så är det ju människor på sin fritid ofta som engagerar sig ideellt och vill göra kommunen bättre. I nästan alla fall. De förtjänar mer beröm.

Slutligen, vad kan västmanlänningarna se fram emot att få läsa i sommar?

Jag vill ju lära mig så mycket som möjligt om Västmanland, så jag hoppas kunna skriva mycket lokalt. Det är det jag själv skulle vilja läsa om.

Anmäl text- och faktafel

Annons