Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De satsar sig genom mjölkkrisen

Mjölkkrisen slår hårt mot svenska bönder. Trots en tuff marknad väljer makarna Berglund i Buckarby att satsa.

Annons

Kornas råmande från lösdriftsladugården hörs ut i den fuktiga februariluften. Innanför dörren till kontorsdelen av byggnaden står lite av snickarnas utrustning kvar.

I måndags invigde makarna Åsa och Mikael Berglund sin nybyggda mjölkladugård med robot och lösdrift för upp till 70 mjölkkor.

–Nu har vi ungefär 50 mjölkande kor här, och det var ganska skönt så här i inkörningsperioden, konstaterar Åsa Berglund med ett leende.

De planerar att utöka antalet kor till upp mot 60-65 stycken under de närmaste månaderna.

Mjölkgården i Buckarby utanför Tärnsjö hör till dem som går mot strömmen. Svenska mjölkbönder går en svår tid till mötes på grund av en instabil marknad och ett ryskt importstopp av europeiska mejeriprodukter.

Men i Buckarby levererar makarna mjölk till det lokala mejeriet Gefleortens Mejeriförening.

– En anledning till att vi har vågat satsa är att vi tillhör ett mindre mejeri som har en mer långsiktig strategi och som värnar om producenten, resonerar Åsa Berglund.

Makarna Berglund tog över företaget från Åsas föräldrar 2009, och för ungefär två år sedan väcktes idén om att bygga nytt. Den gamla mjölkladugården hade använts i över 100 år och var sliten och omodern.

– Till slut gick det inte längre. Valet var att antingen sluta eller bygga nytt, säger hon.

Vad är det som gör att ni vågar ni satsa nu?

– Man måste vara lite tvärt emot och inte göra som alla andra. Jag vill att mina barn ska kunna dricka svensk mjölk i framtiden. Jag är uppvuxen på bondgård och tycker att det är tragiskt när gårdarna försvinner och att det inte ska gå att producera sin egen mat här i Sverige.

Åsa Berglunds föräldrar har drivit mjölkproduktion på gården sedan 1973, och var även intresserade av avel.

– Det som mamma och pappa har byggt upp efter mycket hårt arbete var något vi ville bygga vidare på, säger hon.

Inne i ladugården cirkulerar djuren mellan foderbord, liggbås och mjölkrobot. Genom en kodbricka i örat kan grindarna läsa av vart kon ska gå. Om hon nyligen blivit mjölkad går hon in i liggbåset, annars öppnas grinden in till mjölkfållan.

Nu i början har makarna Berglund fått hjälp av servicetekniker att komma i gång. Korna måste vänjas sig vid automationssystemet och kan behöva bli motade in i roboten.

– Men det är fascinerande att de lär sig så fort, eftersom att de tidigare har stått uppbundna och nu får gå lösa.

Inlärningsprocessen går fort. Redan nu har det blivit tystare i ladugården och många kor hittar själva in till roboten.

Lokala mejerier påverkas indirekt

Gefleortens Mejeriförening har ett 80-tal producenter i Gästrikland, Dalarna och norra Uppland. Och även de påverkas indirekt av den instabila marknaden.

Företagets vd Magnus Lindberg tror dock att det är till deras fördel att mejeriet är lokalt och kan hålla en tät dialog med både producenter och kunder.

Han är positiv till den lokalproducerade mjölkens framtid.

– Vi kan inte konkurrera med de största aktörerna. Men jag tror att man även framöver kommer att värdesätta det lokala och samtidigt vilja betala lite mer för det, säger Magnus Lindberg.

Högre mjölkpris räcker inte

Trots att sveriges mjölkbönder befinner sig i en svår ekonomisk situation till följd av höga foderkostnader och låg ersättning för mjölken, tror inte LRF Mjölk att ett höjt konsumentpris är en lösning.

– Mjölken går till många olika produkter, så att höja priset på enbart mjölk slår inte igenom på betalning till bönderna, menar Agneta Hjellström, expert på mjölkföretagens lönsamhet och konkurrenskraft hos LRF Mjölk. .

I stället föreslår LRF Mjölk flera politiska åtgärder för att lösa krisen. Tillfälliga statliga lån, tidigarelagda utbetalningar av EU-stöd, och en modernisering av regelverket kring mjölkproduktion är några av dem.

Annons