Annons
Vidare till salaallehanda.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vi kan inte såga av den gren vi sitter på, Salas Bästa

Replik på Salas Bästa debattartikel (SA 4/9).

Efter läst insändaren kontaktade jag, Åke Lantz, Lars Nilsson som är ordförande i Sala Simsällskap och frågade om de fått någon förfrågan om att ta över skötsel och drift av Lärkans Bad och simanläggning från Salas Bästa och hur de ställde sig till förslaget. Då han var lika frågande och skeptisk som jag så beslöt vi att klarlägga föreningslivets roll och förmåga genom ett gemensamt svar på insändaren.

Att kunna förstå föreningslivet inom idrotten, och det gäller nog inte bara idrotten, måste man varit engagerad i densamma ett antal år, som ledare, tränare, styrelseledamot, tävlingsansvarig eller annan funktion som gett inblick i vad som händer och bedrivs i en förening. Den ideella idrottsrörelsen i Sverige är unik och den ska vi alla vara mycket stolta över. Enormt med timmar läggs ner varje år utan ersättning av föreningsfolk. I dagsläget börjar det bli allt svårare att rekrytera folk till uppdrag i styrelser, tränargrupper, funktionärsuppdrag med mera, och det är en trend som många föreningar ser med oro på. Det är dessa uppdrag som är så enormt viktiga för att vi ska få det fantastiska idrotts-Sverige som vi lever i nu. Vårt lilla land har producerat Sarah Sjöström, Daniel Ståhl, Zlatan Ibrahimovic och många fler tack vare vår unika idrottsrörelse där alla är välkomna oavsett bakgrund eller ekonomiska tillgångar.

Det vi ser nu är att det börjar bli en segregering där det blir allt dyrare för familjer att skicka sina barn på träning då det kostar allt mer och där pengar går till arvoderade tränare, ledare med mera. Det är fortfarande ett storstadsfenomen men vi kan vara på väg dit i Sala också om några år.

Utifrån ovanstående resonemang där föreningarna skulle ta över drift och skötsel av våra anläggningar skulle det vara att såga av den gren man sitter på. Vi skulle behöva anställa en hel del människor då vi inte kan räkna med att de som nu jobbar i föreningarna också skulle hinna och orka med det. Skulle exempelvis IFK Sala ta hand om Måns Ols-badet bör vi ha minst tre anställda där, då de åtar sig ett enormt ansvar. Ska Sala SS ta hand om Lärkans bad- och simanläggning krävs det om möjligt ännu mer avlönad och kunnig personal, inte bara i fråga om simundervisning utan också skötsel och en rättvis uthyrningsmodell där ingen ska känna sig förfördelad. Tror ingen utomstående vet vilket arbete det är att sköta en simhall med de renlighetskrav myndigheter ställer. Ska vi då få bidrag till anställningarna från kommunen eller ska vi som föreningar ta ut avgifter som täcker dessa löner? Vi tror att det skulle innebära att fler skulle slås ut från idrotten, en idrott som ska vara öppen för alla med så låga medlems- och träningsavgifter som möjligt. Vi har det fantastiskt nu i Sala med nolltaxa för barn- och ungdomsidrott.

Det finns en undersökning om vilka grunder som är viktigast när man ska byta bostadsort. Som klar nummer ett är ett väl fungerande förenings- och idrottsliv med många möjligheter. Inte skola/barnomsorg eller äldreomsorg som man skulle kunna tro, det tar man för givet att det finns. Men fritiden har blivit allt viktigare för folk/familjer och den ska bedrivas i kommunal regi där en enig politisk vilja ska råda. Här finns chansen för Sala att marknadsföra sig och få fler att flytta hit med större skatteintäkter som följd som kan höja kvalitet i skola/barnomsorg exempelvis.

Åke Lantz, ordförande IFK Sala

Lars Nilsson, ordförande Sala Simsällskap

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel