Svar till Kalle Lindbom angående kritiken mot min insändare i Sala Allehanda 8/11, som handlade om det faktum att Sverige varken har utvisat eller tagit i förvar de sex radikala islamister som både SÄK och regeringen har klassat som hot mot landets säkerhet.
Att det skulle sluta som det gjorde, att islamisterna släpptes på fri fot, måste ha stått fullständigt klart för SÄK och regeringen redan från början. Att man ändå valde att fullfölja processen gav anledning till min fundering när jag skrev:
”Kan den här farsen (för att det uppenbarligen handlar om ett spel för galleriet) handla om att regeringen, med säkerhetspolisens benägna bistånd, vill signalera ’krafttag’ för att möta kraven från en upprörd opinion utan att behöva ta ansvar för de eventuella konsekvenserna.”
Jag påstår alltså inte att det ÄR så, men att det kan finnas anledning till misstanke. Och med ”eventuella konsekvenser” syftar jag på det som personerna i fråga skulle kunna råka ut för efter en utvisning.
Regeringen har ju all anledning att visa att man faktiskt gör något och inte bara pratar, med tanke på den säkerhetspolitiska utvecklingen under de senaste åren.
Om någon betraktas som en hot mot landets säkerhet så kan den personen inte tillåtas att gå lös. Om personen inte är svensk medborgare så skall denne utvisas. Om det inte går måste personen låsas in och inte släppas på fri fot, annat än om han förklarar sig villig att lämna landet. Annars blir konsekvensen att vi låter deras säkerhet vara viktigare än hela landets säkerhet, vilket vore absurt.
Jan Malmsjö
