Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jeremia om klimatet och invandrarna – en högaktuell profet

Per Larsson, kyrkoherde emeritus och ekoteolog skriver om en högaktuell profet och ett modernt mästerverk som kastar ljus över vår tids stora ödesfrågor.

Annons

Peter Halldorf är en av våra mest uppskattade kristna författare i Norden med ett antal uppmärksammade böcker bakom sig. Som drivande kraft bakom retreatverksamheten och kommuniteten på Nya Slottet, Bjärka-Säby utanför Linköping, har han i breda kretsar alltmer kommit att framstå som en ekumeniskt radikal och andligt förnyande centralgestalt. Det vackra godset Bjärka-Säby är väl värt ett besök för den som på allvar söker djupen inom sig. Halldorf är unik i Sveriges kristna landskap. Andligt sökande människor av skiftande slag söker sig till kapellet på Nya Slottet och Halldorfs lödiga undervisning och starka predikan. Med sin trogna bakgrund i pingströrelsen men rotad i hela kristenhetens själavårdstradition är han dessutom en av landets främsta uttolkare av kyrkofädernas och den ortodoxa kyrkotraditionens teologi. Under året har han lett retreater ute i landet med biskop Martin Lönnebo, en annan älskad och respekterad kyrkoprofil.

I en ojämförlig djupstudie av profeten Jeremia framträder Halldorf också som den betydande bibelforskare han är. Hans bok "Alla himlens fåglar har flytt. Profeten Jeremia i sin egen tid och vår" (Artos förlag, 2017) har väckt stort och berättigat intresse. Den förtjänar att uppmärksammas inte bara av en inre krets inom kyrkorna utan också de som i en bredare allmänhet söker aktuell och sammanfattande bibelkunskap. Med pedagogisk och litterär skicklighet gör han här Jeremia, ”rösten från Anatot” – säkert ganska oväntat för de flesta - till en av bibelns absoluta centralgestalter. Frågan är om inte vi i framtiden allra mest kommer att förknippa Peter Halldorf med denna monumentala bok. Boken har kommit till efter många års specialstudier, bön och själskamp. Den har alla tecken på att vara författarens magnum opus. Den låg färdig till julen 2017 och har sedan dess väckt tillbörlig tacksamhet hos alla som oförskräckt tagit sig igenom verket.

Men med sina nästan 800 sidor och kanske därför att Jeremia mest fått bära ett rykte som obotlig kverulant och irrelevant domspredikant, har boken nog avskräckt en del annars presumtiva läsare. Många anser sig väl veta vad en ”jeremiad” är! Men dessa försäkras härmed om en sällsynt berörande och livgivande läsupplevelse. Hur många vet att denna - kanske även av majoriteten aktiva i våra församlingar näst intill okända profetbok utom genom några få citat ryckta ur sitt sammanhang - också är den till omfånget längsta i vår bibel? Och att Jeremia dessutom anses stå bakom Klagovisorna?

Halldorf skriver påfallande vackert och flytande, hela tiden med träffsäkra formuleringar man gärna bär med sig. Men han lockar också läsaren att öppna sitt inre för den för centrala profettraditionen i vår bibel, så nödvändig för dagens människor och kyrka att fördjupa sig i och leva av. Dessutom ger han oss här något som närmar sig en hel och synnerligen välbehövlig gammaltestamentlig teologi. Det första testamentet är ofta sorgligt undervärderat, outnyttjat eller feltolkat både bland allmänheten och i våra kyrkor. Det beror på att vi alltför ofta saknar en konstruktiv helhetsbild.

Alla landets präster och pastorer, oavsett samfundstillhörighet, kunde här få oskattbar hjälp i sin bibelsyn och sitt predikande! Boken borde snarast bli obligatorisk läsning inom all teologisk utbildning! Halldorf har en självklar och smittande tilltro till bibelordet utan att vara ensidig biblicist. Han sätter in profeten i sitt historiska sammanhang utifrån andra bibeltexter. Med stor klarsyn visar han hur påträngande aktuellt Guds ord kan bli i vår egen tid. Detta är kanske bokens största förtjänst.

Ingen annan profet i vår bibel kommer oss så nära som Jeremia. Det beror helt enkelt på att så mycket kring det yttre skeendet av hans biografi finns bevarat. Jeremias personliga själskamp skildras också i dialoger och berättelser förutom i de direkt profetiska avsnitten. Den som tydligast av alla profeter i sitt eget liv förebådar Kristus själv är just Jeremia. Halldorf framställer honom som ”en Kristusgestalt”, troget nära den hebreiska grundtexten.

Men Jeremia blir också här en oväntat modern människa vi kan komma nära. Man förstår att författaren själv genom många års umgänge tagit djupa intryck av honom: ”Han är en storartad gestalt med drag av rebell och statsman, poet och profet, satiriker och mystiker, en slipad diamant med många facetter”.

Boken framstår som en guldgruva av information, teologiska tankar och ger många aha-upplevelser. Den blir under läsningens gång spännande som en thriller. Men viktigast av allt är att Halldorfs egen och därmed efterhand också läsarens övertygelse förstärks: ”Vår tid med våra utmaningar liknar på ett egendomligt sätt hans!”. Jeremia är kanske bibelns mest politiska skrift och boken om honom blir också Halldorfs hittills mest socialt radikala inlägg i vår egen samtids mest brännande frågor. Det gäller kyrkornas inre liv men kommer att handla om hela världen. Därmed är det rykande aktuellt.

Jeremiaboken är ett rop i Judafolkets natt i början av 600-talet f. Kr med dess stora ekonomiska klyftor och okänsliga överutnyttjande av Guds skapelse. Men boken blir därför också Guds skakande och entydiga omvändelserop mitt i vår natt av förtvivlad klimatdebatt och stängda gränser för människor i nöd. ”Social orättfärdighet har gjort själens ekologi förtorkad, bränd och värdelös”. Central Kristustro, socialt ansvar och ekologi knyts här samman på ett glädjande självklart, förpliktande sätt.

Guds engagemang gäller hela skapelsen. Det är Jeremias och Halldorfs enstämmiga budskap. ”Hos Jeremia finns en lidelsefull solidaritet med jorden, marken och miljön, naturen och djuren – som får en del av hans profetior att mullra som vore de skrivna mitt under vår tids dramatiska klimatförändringar”. Detta gäller egentligen hela bibeln och borde därför gälla den samlade kyrkan, menar Halldorf. Bokens titel, ”Alla himlens fåglar har flytt”, ett återkommande citat från profeten, är symptomatiskt. De skriande orättvisorna i samhället och lyxlivet hos en rik överklass utarmar naturen, inte minst fåglarnas möjlighet att fortleva. I kapitel 7 får vi något vi kunde kalla en hel ”fågelteologi”, som kunde bli till särskild glädje för många ornitologer.

Vi överbevisas också om att uppmaningar till särskild omsorg om främlingen, invandraren, den faderlöse och änkan finns i centrum för i hela profettraditionen, kanske ändå allra kraftigast hos Jeremia. Politiska partier med invandrarmotstånd på sin agenda kan inte finna något stöd vare sig hos honom eller Jesus, 600 år senare. Denna fråga måste därför förbli en del av kyrkans DNA. Profeten föregriper också Jesus genom sin kompromisslösa ickevåldslära och radikala universalitet. Judafolkets öde är knutet till de andra folken. Nationen har sin största uppgift som ett föredöme för de andra i stor öppenhet. Här finns inte plats för någon exklusivitet. Alla folk får samma löften och krav. Man frågar sig hur Halldorfs bibliskt välgrundade tydlighet på denna punkt kan uppfattas i dagens Israel.

Denna mångsidiga, påfallande lättlästa (!) och i alla avseenden stora bok låter sig inte lätt sammanfattas. En särskild betydelse får den för alla bland oss som anar att jorden nu står inför en mer eller mindre oundviklig klimatkatastrof. Jeremias Gud präglas av glödande outsläcklig kärlek till människan och hela skapelsen, oförglömligt beskriven av Peter Halldorf. Boken förmedlar därför också starkt och innerligt ett okuvligt hopp om något efteråt, efter själva katastrofen. Den skulle ju ha kunnat undvikas om de styrande lyssnat till Jeremias varningsrop och följt hans råd.

Men Babylon utplånade i stort sätt det stolta, självgoda Jerusalem år 587 f. Kr., en katastrof utan motstycke med många ekon i världshistorien. Då skövlades staden, ”världens navel”, och det storslagna och heliga templet, platsen för Guds särskilda närvaro, lades öde. Större delen av befolkningen, alla i de ledande skikten, fördes bort i fångenskap. Men det bör noga observeras att de ofta citerade orden från Jeremia ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp!”(Jer. 29:11) inte är något allmänt snällt trösteord om att allt kommer nog att ordna sig, som det oftast använts i våra kyrkor. Detta löfte från Gud kom faktiskt i en fruktansvärt ödesmättad och hopplös tid inför en till synes oundviklig katastrof, på många sätt liknande vår egen med klimathoten framför oss.

Just dessa ord förtjänar att tas på djupaste allvar i sitt sammanhang just nu, när samstämmig vetenskap nästan dagligen ger oss allt mer oroande framtidsutsikter. Den dag detta skrivs kommer rapporter att vår just avslutade juli månad sammantaget var den rekordvarmaste som någonsin registrerats. Profeten Jeremia ropar till oss genom seklen. Än har vi möjligheter att lyssna till hans budskap från Gud själv om klimathot och invandrare och göra bättring, omsätta det i praktiskt uppbyggande handling och till varje pris söka undvika att katastrofen blir verklighet.

Både språkligt och innehållsligt är Peter Halldorfs bok om Jeremia ett mästerverk. Den är verkligen en beundransvärd bedrift. Om inte svensk offentlighet sedan länge bestämt att teologer inte är värda att lyssna på, skulle denna bok ha en självklar plats i medvetandet hos de jurymedlemmar som överväger vem som kunde tilldelas ett Augustpris i kategorin fackböcker eller varför inte Svenska Akademins Stora fackbokspris!

Per Larsson, kyrkoherde emeritus, ekoteolog