Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Samtyckeslagen fungerar – man får vara naken utan att vilja ha sex

Annons

Det har hunnit gå ett år sedan samtyckeslagen infördes. Det var en lag som kritiserades från flera håll innan den klubbades i riksdagen.

Framförallt fanns en farhåga att det skulle bli mer fokus på brottsoffret, som i högre utsträckning skulle behöva svara på mer detaljerade frågor om hur hen uppfört sig i situationen.

Dessutom fanns tvivel om att lagen skulle göra någon verklig skillnad eftersom det är välkänt att bevisläget vid våldtäkt är komplicerat.

Historien visar att ofta står ord mot ord. Den saken skulle inte förändras i och med en ny lag, framhöll många av lagens kritiker. Signalpolitik, var ett ord som återkommande användes om samtyckeslagen.

Ett år senare kan det konstateras att kritiken i viss mån var överdriven, och att samtyckeslagen faktiskt har haft effekt. Det står klart att den bidragit till fler fällande domar och i vissa fall längre straff.

Sveriges Radios program I lagens namn har gått igenom samtliga hovrättsdomar som avgjorts baserade på den nya lagen, och kommit fram till att i minst sju av sammanlagt 60 domar så har lagen spelat roll.

Enligt kammaråklagare Christina Voigt har inte heller brottsoffren utsatts för fler intima frågor, snarare menar kammaråklagaren att den åtalade fått fler frågor med uppmaningen att förklara varför han uppfattat att det funnits samtycke.

Men, landets sex hovrätter har tolkat lagen något olika när det kommer till straffvärdet, varför det är glädjande att nu Högsta domstolen för första gången ska ta upp ett fall som handlar om samtyckeslagen.

Förhoppningsvis kommer avgörandet att ge tings- och hovrätter vägledning just vad gäller olika övergrepps straffvärde.

I det fall som nu tas upp i Högsta domstolen har den dömde mannen hävdat att han uppfattade samtycke för att målsäganden låg i en säng bredvid honom iklädd endast trosor. Han säger också att hon vände sig mot honom.

Målsäganden själv säger att hon sov, och inte har något minne av att hon vände sig mot honom. Dagen efter gjorde hon en polisanmälan.

Det finns också en ytterligare aspekt av lagstiftningen, och det är hur den fungerar som normsättare i samhället och därmed som sådan kan förebygga brott. Signalpolitik, ja. Men signalpolitik som kanske kan fungera?

I takt med att fler döms till längre fängelsestraff för att de trott sig ha samtycke för att en person varit halvnaken, varit med på att hångla eller följt med hem, finns anledning att tro att kunskapen sprids om att ett nej är ett nej, att man får ångra sig, och att man får vara naken utan att det betyder att man vill ha sex.

Vad som tidigare på sin höjd bedömdes vara ett sexuellt ofredande kan idag betraktas som våldtäkt,och det borde avskräcka åtminstone några personer från att strunta i att försäkra sig om samtycke.

Och även i detta fyller alltså den nya samtyckeslagstiftningen en viktig funktion.

Anmäl text- och faktafel