Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Inte alla som känner missnöje är offer – Unga har mer makt än någonsin

Annons

Bara hälften av alla unga i Sverige upplever att de är inkluderade i samhället. Känslan är mycket vanligare i utsatta områden och på landsbygden, som upplever liknande utmaningar. Det visar en ny studie som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har genomfört.

Enkätstudien presenterades på ett panelsamtal i Almedalen under tisdagen, anordnat av Falun Borlänge-regionen.

Både utsatta områden och lands- och glesbygdsorter karakteriseras av en hög andel unga som upplever att saker har blivit sämre sedan de själva växte upp. Få tror på en positiv framtid för den egna orten.

På dessa orter är misstron mot offentliga aktörer stor. Många upplever en brist på mötesplatser.

Det är fynd som borde tas på allvar. Att hela landet ska leva måste vara mer än en slogan från politiker i Stockholm.

Under panelsamtalet lyftes vikten av statliga institutioners närvaro, såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och engagemang från civilsamhällesorganisationer. Av vuxna som ser och tar tillvara på ungas engagemang.

Författaren Po Tidholm tog i samtalet upp lärdomar från USA som visar på att det missnöje som göder populism ofta inte är kopplat till identiteter som kön eller etnisk bakgrund, utan bostadsorters anseende. När både andra unga och vuxna ser ned på den egna hemorten och de som väljer att stanna i den skapas en farlig känsla av utanförskap.

Men en viktig aspekt saknades i samtalet: insikten om att känslan av att inte ha något inflytande i stor utsträckning är psykologisk.

Objektivt sett har ungdomar nämligen ett historiskt stort demokratiskt inflytande. I Almedalen kryllar det av representanter från statsfinansierade ungdomsorganisationer. Ungdomsråd och liknande är vanliga inslag i politiken på kommunal, regional och nationell nivå runtom i landet. Något som hade mottagits med hånskratt för ett par decennier sedan, när politiken dominerades av medelålders män.

De ekonomiska möjligheterna är också stora. Det var inte länge sedan högskoleutbildning och klassresor var få förunnat på många mindre orter. Få ungdomar är längre bundna till sina föräldrars yrken eller livsval. Internet har möjliggjort utvecklingen av kulturella och kreativa näringar bortom ortgränser, precis som enklare regler för företagande har öppnat upp för fler försörjningsmöjligheter.

Missnöjet bland unga är till stor del en konsekvens av en subjektiv analys – en analys som i mångt och mycket kan förklaras med ökade förväntningar på livet. Det är i grunden något positivt att unga människor i hela Sverige vill ha mer och bättre, men det betyder inte att deras situation är så katastrofal som många vill måla upp den som.

Självklart ska vi ta ungdomars oro över framtiden på allvar. Även i utsatta områden och på landsbygden har man rätt att ställa krav på ett liv där känslan av inflytande utgör en naturlig del av vardagen. Men för att komma åt missnöjet måste vi göra skillnad på subjektiva och objektiva drivkrafter, och bli bättre på att kommunicera de möjligheter som faktiskt finns för att leva ett gott liv i hela landet.

Ingen mår bra av att känna sig som ett offer.

Anmäl text- och faktafel