Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Ska barnen få det sämre? – Skattesystemet måste reformeras

Annons

Personer som tillhör samhällets mellanskikt, och enligt OECD:s definitioner tjänar mellan 75 och 200 procent av medianlönen i ett land, minskar i andel av befolkningen i OECD-länderna visar en ny rapport.

I den stora 40-talistgenerationen tillhörde 70 procent medelklassen när de var i 20-årsåldern. Motsvarande andel för “millenniegenerationen” är 60 procent.

Att medelklassen minskar som andel av befolkningen är inte det enda problemet. Förvisso har reallönerna ökat de senaste decennierna, men inkomsterna har inte stigit i närheten så mycket som de gjort för den rikaste gruppen i samhället.

Levnadskostnaderna har samtidigt ökat kraftigt, inte minst på grund av stigande priser på bostadsrätter, radhus och villor.

Dagens unga kan bli den första generation som får det sämre än sina föräldrar.

Medelklassens barn är mer välutbildade än någonsin. Ändå kan dagens unga generation vara den första som inte kommer att få det bättre än sina föräldrar.

Ekonomiska kriser och en dysfunktionell bostadsmarknad slår hårdare mot dem med riktigt låga löner. Men att medelklassen är på dekis är ett problem för hela samhället, och kanske särskilt i Sverige. Välfärdsstaten finansieras genom mycket höga skatter på arbetsinkomster.

De svenska kapitalskatterna ligger på genomsnittliga nivåer medan skatt på arbete sticker ut.

Föga förvånande är det också kapitalägare som drar iväg i inkomstligan och spär på ojämlikheten.

Politikerna måste sluta se medelklassen som en ständig källa att ösa pengar ur. En tjänsteman som tjänar 37000 kronor i månaden är inte en av “de rika”, trots att S ofta låtsas som det.

Den svenska medelklassen har en hög tolerans för skatt – förutsatt att staten levererar det den ska. Det missnöje många känner inför sjukvårdsköer, undermåliga skolor och otrygghet riskerar hela samhällskontraktet.

Karin Pihl

Anmäl text- och faktafel

Annons