Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Nej tack till grisigt skatteslöseri

Annons

Alla vet att det är bra att äta mer grönsaker och frukt. Likaså vet alla att fett från lax och nötter är bra, och att härdat margarin är dåligt för kroppen. Offentliga institutioner försöker uppmuntra oss att äta hälsosamt.

När införandet av en sockerskatt diskuteras anser en del att staten ibland går lite långt i sin iver att få befolkningen att äta rätt. Andra tycker säkert att det är bekvämt och smidigt att myndigheterna pekat ut vilka varor som anses vara hälsosamma. Och visst finns det en poäng i att ge medborgarna vägledning.

Men finns det verkligen anledning att lägga skattepengar på att uppmana folk att äta mer fläsk? Frågan kan först tyckas konstig, men branschorganisationen Svenskt kött och motsvarigheten i Danmark, Landbrug & Fødevarer, har fått 26,9 miljoner kronor av EU för att få ungdomar att sträcka sig efter kotletterna i kyldisken, skriver Svenska Dagbladet (23/7).

Fläsk är nämligen inte en “naturlig del av unga skandinavers diet”, skriver EU:s jordbruksmyndighet på sin hemsida, och tillägger att det uppenbarligen inte är trendigt att äta griskött. Därför står EU för 80 procent av köttbranschens kampanj “älska fläsk”. Branschen köper sponsrade inlägg av influencers – unga internetstjärnor med många följare på sociala medier – för att nå ut med fläskreklamen.

Självklart är det inget fel i att Svenskt kött gör reklam för fläsk. Det är inte heller fel att äta fläsk, eller att diskutera de skandinaviska grisböndernas villkor. Både EU och Svenskt kött har en poäng i att denna typ av livsmedel är underskattad. Problemet är att sådana här typer av sponsrade kampanjer undergräver EU:s legitimitet. EU:s jordbruksstöd borde snarare stramas åt. Runtom i hela Europa växer EU-kritiken, som inte sällan hävdar att unionen inte håller sig till sina kärnuppgifter utan lägger resurser på onödiga saker. Summan till kampanjen “älska fläsk” är förvisso en struntsak sett till den totala jordbruksbudgeten, men signalen är desto större: Den svenska staten skeppar ner skattepengar till Bryssel, som sedan lägger dem på reklamkampanjer i sociala medier.

Mattrender kommer och går. Unga svenskar och danskar kommer säkerligen att hitta tillbaka till fläsket – utan hjälp av EU.

Karin Pihl

Anmäl text- och faktafel