Annons
Vidare till salaallehanda.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Var är Sverige när EU vill bekämpa myglet?

Jordbrukspolitiken är den största posten i EU:s budget. Enbart i Sverige delar 60 000 lantbrukare på tio miljarder kronor om året i jordbruksstöd.

Stöden ska bidra till en levande landsbygd och stabilisera Europas livsmedelsförsörjning, men i en uppmärksammad granskning från New York Times (3 november) blottas jordbrukspolitikens avigsidor. Det handlar om stora belopp som försvinner i korruption och berikar oligarker och den politiska eliten i Central- och Östeuropa.

I Tjeckien är den största mottagaren av jordbruksstöd premiärministern själv. I fjol fick hans företag 42 miljoner dollar i stöd. I Slovakien vittnar småbönder om hot och utpressning för mark som garanterar EU-pengar.

Återkommande i granskningen är att de omfattande stöden i själva verket går till ett fåtal. I Bulgarien delar ett hundratal företag på 75 procent av landets stöd. I Ungern använder den beryktade premiärministern Viktor Orbán jordbruksstödet för att å ena sidan berika vänner och politiskt allierade, å andra sidan straffa politiska rivaler.

Det är uppseendeväckande, men på det stora hela är jordbrukspolitikens baksidor välkända.

Från Bryssel är insynen i hur enskilda länder delar ut pengarna bristfällig och så sent som i oktober tillträdde rumänskan Laura Codruta Kövesi som chefsåklagare för EU:s nya åklagarmyndighet, som ska utreda korruption och bedrägerier med EU-pengar.

I Rumänien var hon så framgångsrik i sitt arbete med att sätta dit korrupta politiker – tidigare premiärministern skakar nu galler för korruption – att hon fick sparken av den rumänska regeringen, men nu fortsätter hon samma viktiga arbete som EU-åklagare.

Att bekämpa korruption och bedrägeri med EU-pengar borde vara särskilt intressant för Sveriges del – som en av få nettobetalare till EU. I förlängningen skickas notan för myglet till svenska skattebetalare, men som ett reflexmässigt motstånd till att ge EU nya befogenheter motsatte sig den rödgröna regeringen den nya åklagarmyndigheten in i det sista.

Riksdagens justitieutskott under justitieminister Morgan Johansson (S) framstår i en promemoria om åklagarmyndigheten som helt oförstående till varför Sverige skulle vara med – vi har inga problem med korruption? Till slut var Sverige, tillsammans med det mindre smickrande sällskapet Ungern och Polen, de enda medlemmarna i EU:s rättsliga samarbete som stod utanför.

Som ofta när det kommer till Sveriges relation till EU tvärvände dock regeringen till slut. Inför EU-valet i våras skulle vi plötsligt vara med ändå, meddelade Stefan Löfven (S), trots att inget hade förändrats sedan regeringens beslut att ställa sig utanför.

I somras sade inrikesminister Mikael Damberg (S) att Sveriges deltagande skulle utredas under hösten, men sedan dess har det varit tyst. Nu vore ett bra tillfälle att förklara när Sverige kommer att ansluta sig till EU:s åklagarmyndighet och hur regeringen tänker att den kan bidra till att bekämpa korruption med EU-medel – och i förlängningen skattebetalarnas pengar.

Anmäl text- och faktafel