Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Matilda Molander: Vi har sett en ny politisk era födas

Artikel 32 av 39
EU-valet i Västmanland
Visa alla artiklar

Annons

Europa vaknade upp efter ödesvalet, och som liberal miljövän går det inte att säga mycket annat än att vårt öde ser betydligt bättre ut än vad någon vågat hoppas på.

Vänstern har backat i nästan hela Europa. De konservativa gick bakåt, men är fortfarande största partigrupp. Nationalisterna gjorde ett sämre resultat än väntat i de flesta länder.

Tsunamin av extrem-höger som många oroat sig över, blev en våg.

Frankrike har sedan i höstas slitits sönder av klassmotsättningar och städerna fyllts av tårgas.

Emmanuel Macron är hårt kritiserad som president och hela samhällsdebatten har i månader handlat om ”eliten” och ”folket”. Förutsättningarna för Marine Le Pen hade inte kunnat vara bättre.

Men till och med där backar nationalisterna i Marine Le Pens parti Rassemblement National, Nationell samling.

Partiet blir visserligen störst, större än Emmanuel Macrons.

Men största parti var RN redan för fem år sedan, och då med större stöd än den här gången.

Vad vi har sett är inte början på slutet för det demokratiska Europa, utan slutet på början av en ny politisk era.

En förflyttning av konfliktgränserna, från vänster-höger till konservativ-liberal.

Stödet för nationalister har varit på ständigt uppgående de senaste åren, men inte för att ta över allt utan för att nå en långsiktigt stabil nivå.

Precis som styrkeförhållandena mellan röda och blå varit i stort sett konstant i decennier, ser vi nu början på en ny varaktig konfliktlinje. En linje som går mellan den liberala och den konservativa delen av befolkningen.

Det är kring frågor om identitet och frihet som samhällsdebatten förs, och det är i relation till det som partier och väljare positionerar sig.

I det nya politiska landskapet är inga givna politiska aktörer självklara och de statsbärande socialdemokraterna har blivit ett litet parti i många europeiska länder. Även i Sverige svajar och omvandlas de politiska partierna.

Det är ingen lätt process, men i dag kan vi åtminstone glädja oss åt detta: Det finns inte en majoritet i Europa för en nationalistisk politik. Vår framtid är tillsammans.

Anmäl text- och faktafel