Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt specialister jaga!

Annons

Både jägare och rovdjursvänner har, särskilt under de senaste åren, visat tydliga prov på villrådighet och frustration vad gäller vargens vara eller inte vara.

Man har i båda riktningar

anklagat varandra för slapphet, okunskap, inkompetens och dumhet. Så här kan det ju rimligtvis inte få fortsätta, det leder ju ingenstans. Något måste göras.

Av debattens intensitet och omfattning att döma anser uppenbarligen båda sidor att ämnet är synnerligen intressant och viktigt för landet; och att en klarare linje i de politiska besluten i rovdjursfrågan borde eftersträvas och åstadkommas snarast möjligt.

Någon form av enighet och samarbetsvilja de olika organisationerna emellan borde rimligen kunna leda till resultat. Det krävs dock att de mest enkelriktade och egoistiska strömningarna på båda sidor får ett betydligt mindre handlingsutrymme, vilket givetvis borde vara en klar målsättning och ambition inom båda grupperingarna.

Det är inte fråga om att åsidosätta de demokratiska principerna, men med alltför många vildhjärnor i vardera ledet så kommer vi aldrig att få någon trovärdig och hållbar lösning på problemet.

Av både nationellt och internationellt intresse är att vi får ordning på rovdjursproblematiken där vargen för närvarande står i centrum.

Eftersom vargfrågan egentligen har en hanterbar omfattning, det vill säga att vi under vinterns vargjakt endast haft att ta bort ett tjugotal djur, så skulle detta mycket väl ha kunnat åtgärdas

av ett mindre antal specialiserade jägargrupper som kanske fått ytterligare några veckor på sig att effektuera avskjutningen.

Jag bedömer det som realistiskt att maximalt ett halvdussin sådana grupperingar, vardera bestående av fyra till sex personer, väl skulle klara jobbet för hela riket.

Deras uppgift skulle vara att vid behov balansera djurmängden inom varje enskilt län och även kunna inkallas om behov av skyddsjakt uppstår. I princip skulle detta medföra att vargjakten helt förbehålls dessa specialistgrupper.

Givetvis kan inte nödvärnsrätten uteslutas, men bör följas av rigorös utredning i varje enskilt fall.

Viktigt vore att ett effektivt

informationsflöde kan etableras mellan jägarkåren i stort och den sambandscentral som dessa speciella jägargrupper gemensamt skulle förfoga över.

Det som i sammanhanget är

av största betydelse är att verksamheten verkar under absolut största möjliga kontroll och med bästa tänkbara redovisning och öppenhet.

Finns det över huvud taget en önskan att få en väl fungerande och realistisk rovdjurslagstiftning i landet så bör en sakliga debatt med väl utredda inlägg föregå en sådan lagtext.

Den debatten bör inledas med det snaraste och beslut i frågan bör inte låta vänta på sig!

Garibaldi, Ransta

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons