Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samhällskontraktet och den jämlika välfärden

Annons

I en slirig krönika i SA måndagen 23 juli ifrågasätter krönikör Karl Beijbom "samhällskontraktet”, som enligt honom måste omförhandlas. Beijbom menar att ”Den svenska undersåtligheten är så utbredd att den enskilde medborgaren numera förväntar sig att staten skall sörja för välbefinnande och välfärd åt alla, från vaggan till graven.”

Vi enskilda och ”undersåtliga” medborgare som sätter värde på lika välfärd till alla tycks inte stå särskilt högt i kurs hos krönikören.

Som argument för att ”samhällskontraktet” måste omförhandlas listar Beijbom brister i antal vårdplatser, brottsbekämpning, skola/förskola, socialtjänst, äldreomsorg.

Den svenska välfärden krackelerar nämligen alltmer, vet Beijbom att berätta. Svepande uppräkning av påstådda brister kan måla en krackelerande bild, där en närmare granskning visar en mer nyanserad verklighet.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskriver, bara för att ta ett exempel, vårdplatsfrågan på följande sätt i Ekonomirapport maj 2018: ”Med nya läkemedel och ny medicinsk teknik har hela patientgrupper kunnat behandlas utanför slutenvården. Det mest omtalade exemplet är läkemedel mot magsår som minskat behovet av operationer och tillhörande veckolång sjukhusvård. Motsvarande utveckling kan ses inom reumatologin.

Även avancerad cellgiftsbehandling vid cancer kan numera fås som öppen vård i patientens hem. ”Så nya vårdmetoder, med växande andel insatser polikliniskt, blir hos Beijbom en krackelerande välfärd, men är i verkligheten en fortgående förbättring av hälso- och sjukvården.

I SKL:s ekonomirapport 2018 beskrivs beräknade behov till 2025 bland annat vad gäller arbetskraft. Den uppenbara anledningen är den ökande andelen av oss äldre i befolkningen.

Samtidigt kommer det att finnas en minskande andel i förvärvsarbetande ålder. SKL-s föregående ekonomirapport oktober 2017 beskriver läget: ”Fram till 2025 kommer antalet personer mellan 15 och 74 år, som bor i Sverige och är födda i Norden, att minska med 100 000 invånare, samtidigt som antalet personer i samma ålder som kommer från andra länder ökar med 455 000. Om vi ska få ökad sysselsättning är det alltså från denna grupp sysselsättningen måste komma.”

Där behövs omfattande nybyggnationer och renoveringar. Det finns kommunala planer på att bygga en stor mängd skolor och förskolor 2018–21 eftersom vi har en glädjande ökning av befolkning i dessa åldrar.

Vad gäller byggande och renoveringar finns det omfattande offentliga behov. Kommunerna är enligt SKL huvudman för 7 000 förskolor, 4 000 grundskolor, 900 gymnasier och 360 badhus.

Där behövs omfattande nybyggnationer och renoveringar. Det finns kommunala planer på att bygga en stor mängd skolor och förskolor 2018–21 eftersom vi har en glädjande ökning av befolkning i dessa åldrar.

Problemet med Beijboms glasögon är att när samhällsbyggandet expanderar, med bostäder, fastigheter för förskolor/skolor, infrastruktur, VA-system, idrottsanläggningar och personalförsörjning så är inte lösningen privata sjukvårdsförsäkringar och mer privat pensionssparande. Den bild av den alltmer krackelerande välfärden som Beijbom ser påminner väl mycket om Facebooksidan ”Stöd svenska polisen”, vars anonyma avsändare sprider manipulerade budskap om ett Sverige i fritt fall, och som varje vecka når miljontals användare (SVT Nyheter). Det finns alltför många nätverk och krafter som vill utmåla att vårt land krackelerar och är i fritt fall.

Beijboms vision är att ”vi medborgare själva och i samverkan med varandra tar ansvar för vår egen och vår gemensamma trygghet, i familjen, i nätverk, i kooperativ, i föreningar, i byalag, i marknadslösningar.”

Men, kanske är det så att vi ”undersåtliga medborgare” inser att även det fortsatta samhällsbyggandet sker mest tryggt och jämlikt i det samhällskontrakt som våra kommuner, landsting och staten verkar.

Skattefinansierade välfärdstjänster inom kommuner, landsting och staten kommer även framöver att behöva vara grundpelaren för en god och jämlik välfärd. Om samhällskontraktet ska omförhandlas så bör portalparagrafen vara: Vi behöver alla hjälpas åt för att fortsätta bygga det framtida goda och jämlika samhället.

Mats Hellstrand, Sala

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons