Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Agneta Lokrantz: Vart tog snällheten vägen?

Hatvågen mot Ben ’n’ Jerrys var snart ett faktum

Annons
Bojkotta eller köpa? Foto: Fredrik Sandberg / TT

Vem kunde ana att en VM-låt skulle sätta igång en sådan våg av hat? Kritiken mot Gyllene Tiders låt ”Bäst när det gäller” har varit allt annat än nådig. Som basisten Anders Herrlin uttryckte det i Sydsvenskan ”som om vi mördat deras familj”.

Alla har såklart rätt till en åsikt, men varför ska missnöje så ofta ta sig sådana vansinniga proportioner? Här om veckan läste jag en krönika av Andreas Magnusson. Han är gymnasielärare i svenska, religion och etik och är återkommande krönikör i ibland annat tidskriften Paragraf.

I sin krönika med rubriken ”Varför kom aldrig snällheten tillbaka?” tar han avstamp i sin barndom, i uppväxten med Bamse och i hur han redan i unga år fick inpräntat i sig vikten av att vara snäll. Han konstaterade att det med tiden verkade som om det blev omodernt att vara snäll och att det aldrig har blivit på modet igen.

Frågan varför snällheten aldrig kom tillbaka är befogad. Vi behöver också ställa oss frågan: Vart tog snällheten vägen? Den måste ju finnas någonstans! Försvann den när det blev ok med mobbning på bästa sändningstid i tv? Eller när sociala medier gjorde entré i våra liv?

Sociala medier tar, precis som alkohol, fram det sämsta ur fler människor än man skulle önska. Man kan vräka ur sig vad som helst utan att reflektera över hur det tas emot. Och börjar en, så är det som att alla fördämningar brister och kränkningar av alla sorter bara väller fram. Den knutna näven har plockats fram ur byxfickan och svingas vilt mot allt och alla.

Nyligen tog glasstillverkaren Ben ’n’ Jerrys ställning för ensamkommande ungas rätt till en ny (villkorad) chans att söka asyl i Sverige. Genast uppmanades från vissa håll till bojkott av glassen och sedan var hatvågen ett faktum. Inte bara mot Ben ’n’ Jerrys utan också mot dem som hade en åsikt, oavsett vilken.

Med allt hat och all snarstuckenhet som florerar i samhället kan jag inte låta bli att tänka på filmen American History X. Unge nynazisten Derek Vinyard får sig en tankeställare i fängelset, när han konfronteras med vad hans hat har resulterat i – för honom och för andra: ”Har något som du har gjort förändrat ditt liv till det bättre?”

Att vara snäll behöver bli modernt igen. För livet och samhället blir inte bättre av att hata upphovsmän till en VM-låt eller någon som har en annan åsikt än man själv.

Jag rundar av med en replik från en annan film, Den gröna milen. John Coffey, en av filmens huvudkaraktärer säger: ”I’m tired, boss. Mostly I’m tired of people being ugly to each other.”

Me too, John. Me too.

./.

Agneta Lokrantz, tidigare ledarskribent VLT

Mer läsning

Annons