Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Garpelin: Stormaktsmötet i Helsingfors var ett hot mot Europas folk

Annons

Åter ett toppmöte i Helsingfors

Inte första gången stormakter möts i HelsingforsFoto: AP/TT

I förrgår var Helsingfors skådeplats för ett möte mellan företrädare för stormakterna Ryssland och USA. Det är inte första gången som dylika möten sker i den finska huvudstaden. Med president Koivisto som värd, träffades presidenterna Bush och Gorbatjov 1990 för att samtala om krisen i Mellanöstern och troligen även situationen i Europa efter Berlinmurens fall året innan. President Ahtisaari var värd för motsvarande toppmöte 1997, där presidenterna Jeltsin och Clinton förde samtal om NATO och nedrustning.

Den troligen mest uppmärksammade händelsen var dock 1975 då president Kekkonen stod värd för den Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). Sovjet och USA samt Kanada och nästan alla europeiska stater deltog. Många ledare från öst och väst samtalade med varann för första gången sen kalla kriget inletts. Begreppet ”Helsingforsandan” myntades.

Att Helsingfors varit mötesplats för USA:s och Rysslands/Sovjets ledare kan ses som en följd av den finska republikens historia och landets sätt att hantera relationerna med grannen i öster. Vid Finlands självständighet för hundra år sen ledde gapet mellan samhällsklasserna till inbördeskrig. Segrarsidans grymma hämnd skapade öppna sår i samhället, men som en följd av kampen mot den gemensamma fienden under andra världskriget började såren att läkas.

Att Helsingfors varit mötesplats för USA:s och Rysslands/Sovjets ledare kan ses som en följd av den finska republikens historia och landets sätt att hantera relationerna med grannen i öster.

Finland som fick hårda fredsvillkor hamnade inom Sovjetunionens makthemisfär. Nu var goda råd dyra.

Det krävdes en kursändring. Den tidigare hårda anti-ryska hållningen ersattes med en strävan att leva i fredlig samexistens med den tidigare fienden. Paasikivi och Kekkonen var två av förhandlarna om fredsvillkoren och blev sen som presidenter (1946-1986) garanter för samförståndsandan. Paasikivi-Kekkonen-linjen utvecklades till en förutsättning för de framgångar som finsk diplomati rönt under decennier och samtidigt en förklaring till varför Finland ses som en neutral mötesplats.

När presidenterna Putin och Trump med president Niinistö som värd möttes på slottet vid salutorget i Helsingfors framhöll de att liknande spörsmål avhandlats som vid tidigare möten: avspänning, nedrustning, förtroendeskapande åtgärder och lösning av aktuella krigshärdar. Att dessa ledare som besitter 90 procent av alla kärnvapen möts kan aldrig underskattas.

En sak ger dock anledning till oro inför framtiden. Om tidigare möten handlat om att komma ur den låsning som det kalla kriget skapat, kan avsikten med detta möte uppfattas ha varit att stärka en världsordning med två supermakter.

Om tidigare möten handlat om att komma ur den låsning som det kalla kriget skapat, kan avsikten med detta möte uppfattas ha varit att stärka en världsordning med två supermakter.

När USA under Trump idag aktivt arbetar för att splittra den europeiska gemenskapen krävs vaksamhet. Europas folk bör se om sitt hus för att stärka den gemensamma säkerheten inför presumtiva kriser och krigshot.

Anders Garpelin

professor i pedagogik

MDH

Mer läsning

Annons