Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ansvariga för skolbygget i Ransta: Därför behövs idéer från en kontroversiell arkitekt

Artikel 4 av 19
Skolbygget i Ransta
Visa alla artiklar

Om Ransta ska få bästa möjliga skola behövs nya perspektiv på läromiljöer. Därför har Sala kommun en arkitekt som ska utmana med nya perspektiv. Det berättar nu ansvariga för nya Ransta skola.

Annons

Urban Ekström är projektledare för bygget av nya Ransta skola. Här inspekterar han Ranstabarns förslag för hur deras nya skola kan se ut.

Att Ransta ska få en ny skola är något som de flesta ortsbor troligen välkomnar, men många är också oroliga över vilken typ av skola som planeras. SA beskrev nyligen hur föräldrar känner otrygghet inför rykten om att Ransta skola ska byggas utan klassrum. Men någon sådan oro tycker inte JuneAnn Wincent, skolchef i Sala kommun, att det finns fog för.

– Det är klart att vi ska ha klassrum. Vi har erfarenhet av att det fungerar bra. Men vi ser möjligheter till att utnyttja lokalerna bättre.

LÄS MER: Föräldrar oroas över klassrumslös skola

JuneAnn Wincent berättar att eftersom det är mycket dyrt att bygga skolor är det en utmaning att hitta sätt att använda lokalerna effektivt utan att de blir trånga, samtidigt som de främjar undervisningen. I traditionella skolmiljöer står ofta en stor del av lokalerna outnyttjade delar av skoldagen. Det här vill skolkonstruktörerna undvika.

– Hela syftet med den nya skolan är att se till att vi på ett bra sätt kan möta eleven utifrån dennes behov och förutsättningar, säger JuneAnne Wincent och fortsätter:

– Då kan hemklassrummen ha spelat ut sin roll. Eleverna behöver kanske inte en bänk utan ett skåp och möjlighet att vistas i olika lokaler. Men givetvis ska de elever som har behov av en egen plats få det.

Sala kommuns skolchef JuneAnn Wincent.

Skälet till att föräldrar i Ransta oroar sig för en klassrumslös skola är att Sala kommun knutit arkitekten Anna Törnquist till sitt skolprojekt. Hon vill bryta upp den klassiska skolmiljön med bänkar och kateder till förmån för en öppen lärmiljö. Genom bland annat en föreläsning på skolnämnden har hon förmedlat sin syn på moderna skolor till medarbetare i Sala kommun.

– Anna Törnquist är inte arkitekt för Ransta skola. Men ett bollplank som hjälper oss att höja blicken och tänka nytt i hur en skola kan byggas. Hon sitter inte heller med och diskuterar hur vi ska utforma Ransta skola, säger Anders Almroth, samhällsbyggnadschef i Sala.

LÄS MER: Wigelsbos lugnande besked till orolig Ranstaföräldrar

Anna Törnquist har beskrivits som en kontroversiell arkitekt, var det lämpligt att ta in en sådan person som inspiratör?

– Vi fick tipset om Anna som en person som är i ropet när det kommer till att bygga nya skolor. Hon är anlitad för uppdrag över hela Sverige. Hennes syn på moderna skolor delas av många andra arkitekter, säger JuneAnn Wincent.

Från både boende i Ransta och skolnämndens vice ordförande Anders Wigelsbo (C) har det kommit kritik om att informationen kring bygget av Ransta skola varit bristfällig. Bland annat är kommunikationsplanen för projektet inte klar och utlovad information på Sala kommuns sajt har inte kommit ut.

På ett möte i oktober fick Ranstabor komma med synpunkter på hur de ville att ortens nya skola skulle bli. Här är några av dem samlade på väggen inne hos projektgruppen för skolbygget.

Men projektledare Urban Ekström tycker inte att de har varit dåliga på att inkludera allmänheten.

– Vi har haft flera informationsmöten i Ransta. Man måste respektera att det pågår ett arbete och att det måste hända något för att vi ska ha något att berätta, säger Urban Ekström, som lovar att information om bygget i Ransta ska finnas på Sala kommuns sajt inom två veckor.

Varför är inte kommunikationsplanen klar?

– Det här är ett nytt sätt att arbeta för oss. Den här kommunikationsplanen ska inte bara användas för Ransta utan även andra skolor. Så vi vill få den rätt och inte bara haspla iväg något, säger Urban Ekström.

Hans kollega JuneAnn Wincent tror att ett skäl till den upplevda informationsbristen är sättet som kommunen driver skolprojektet. Det kallas för partnering och innebär bland annat att projektet har en lång startsträcka där synpunkter samlas in från många olika håll. I det här fallet bland annat skolpersonal och entreprenörer. Till skillnad från ett mer traditionellt byggprojekt finns det då ingen ritning att se förrän i slutet av den inledande fasen.

– Det finns en längtan efter information om det här. Och samtidigt kan det vara svårt att förstå hur det här arbetet går till. Den oro som uppstår är olycklig och måste tas på allvar, säger JuneAnn Wincent.

Annons