Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arkitekten Anna Törnquist berättar om bygget med nya Ransta skola: Inga hemklassrum och stor hall mitt i skolan

Artikel 8 av 19
Skolbygget i Ransta
Visa alla artiklar

Mycket av den föräldraoro som finns inför bygget av Ranstas nya skola beror på den kontroversiella arkitekt som knutits till projektet. Hon heter Anna Törnquist och nu berättar hon om sitt arbete med Ransta skola. Det visar sig att hon är mer delaktig i arbetet med bygget än vad projektledningen tidigare sagt.

Annons

Den senaste tiden har bygget av nya Ransta skola varit omdebatterad. Föräldrar har lyft farhågor om en klassrumslös skola eller en skola där eleverna inte har hemklassrum. Ett pedagogiskt experiment som går ut över undervisningen.

Politiker och projektledare för skolbygget har försökt lugna, utan att kunna ge helt klara besked om hur det ska bli.

Ett skäl till att föräldraoron väckts är att arkitekten Anna Törnquist jobbar med projektet. När SA söker henne för att räta ur de frågetecken som finns så ger hon snart sina skeptiker rätt, åtminstone delvis.

LÄS MER: Föräldraoro över klassrumslös skola

– I den skiss för Ransta skola som jag jobbar med finns det minst lika många rum som i en vanlig skola. De behövs för arbetsron. Rummen är specialanpassade för olika aktiviteter som exempelvis berättarverkstäder, experimentrum och ateljéer, säger Anna Törnquist.

Eleverna kommer inte ha traditionella hemklassrum. Det utesluter inte att eleverna har ett rum som de exempelvis alltid börjar sin skoldag i, menar Anna Törnquist som menar att det är pedagogerna på Ransta som får avgöra det.

– Ransta får många olika rum och de används hela tiden. Arkitekturen möjliggör också för lärarna att dela upp klasserna. Exempelvis kan en mindre grupp kanske bygga matte medan en mindre grupp ser en film, säger Anna Törnquist.

Arkitekt Anna Törnquist.

Hon menar att det här arbetssättet ger fler möjligheter för undervisning och utökar antalet lärare som eleven har kontakt med vilket ge ökad trygghet för eleverna.

Hur vet du att det här sättet att bygga skolor och den här pedagogiken är bättre än den vi har i dag?

– Alla de här idéerna utgår från läroplanen och den är baserad på forskning. Den finns också exempel på skolor byggda med nästan bara öppna ytor, det fungerar inte. Men så finns det också skolor som är byggda enligt de här idéerna som jag har och där det går bra.

Det finns en oro bland föräldrar att en skola utan hemklassrum leder till otrygghet och en rörig skolmiljö, hur ser du på det?

– En trygg skolmiljö är helt central för det arbete jag gör. I de skisser vi nu håller på med ritar vi bort många områden som elever kan tycka är obehagliga, som korridorer. I stället blir det fler platser där lärare är närvarande, säger Anna Törnquist och fortsätter:

– Vi hämtar mycket inspiration från förskolan. Där finns inga hemklassrum, och eleverna tillgång till fler rum och lärare.

Anna Törnquist är arkitekt och har riktar in sig på utformning av skolor. Från hennes CV framträder bilder av en flitigt anlitad föreläsare om skolarkitektur, en person som ritat flera skolor i Sverige som just nu är involverad i olika skolprojekt.

LÄS MER: Ansvariga för skolbygget – därför behövs en kontroversiell arkitekt

Hennes idéer för hur skolan bör utformas och undervisning utgår från behovet av att bryta loss från den traditionella undervisningen med en lärare som förmedlar kunskap från en kateder. På framtidens arbetsmarknad behövs kritiskt tänkande och kreativa personer. För att hjälpa dem att formas behövs en ny pedagogik. Som i sin tur kräver nya skolmiljöer, hävdar Anna Törnquist.

– Samhället förändras och vi måste följa med i den utvecklingen. Sverige är i dag ett land där vi ger personer utrymme att tänka fritt. Det är vår styrka. Det måste vi ta tillvara på om Sverige ska stå sig som kunskapsnation, säger Anna Törnquist.

När SA sökt svar på hur nya Ransta skola ska bli har projektledningen med emfas sagt att väldigt lite är bestämt. Men Anna Törnquist ger en helt annan bild.

Det blir ämnesrum i stället för klassrum och i mitten av skolan byggs en stor sal. Tio gånger 20 meter, tillräckligt stor för idrott, och med läktare på sidorna kan den även användas för undervisning i stor grupp.

– Jag uppfattar att vi är väldigt överens om de här grundvalarna. Sedan finns det mycket kvar att jobba med, säger Anna Törnquist.

LÄS MER: Skolnämndens ordförande – Så har vi tänkt kring Ransta skola

Även om Anna Törnquist inte är arkitekt för skolan så säger hon sig ha en betydligt större delaktighet i arbetet än vad projektledningen gjort. De har kallat Anna Törnquist för en inspiratör och sagt att hon inte sitter med och diskuterar utformningen för Ransta skola.

Men själv berättar hon om ett välfungerande samarbete mellan sig själv, arkitekten och entreprenören.

– Jag bearbetar just nu de senaste skisserna. Det finns lite för få pedagogiska ytor tycker jag, säger Anna Törnquist.

Du har kallats för en kontroversiell arkitekt, hur ser du på det?

– Att föreslå förändringar i skolan är kontroversiellt. Vid varje köksbord sitter en expert med en bestämd åsikt om hur det borde vara. Det finns en stark åsikt om att det var bättre förr och att vi borde göra skolan mer så. Men den tiden finns inte längre. Vi måste blicka framåt.

Vad tänker du om den diskussion som uppstått kring Ransta skola?

– Det är olyckligt att den förts på ett så magert underlag. Kommunikationen till allmänheten har fungerat dåligt och det leder till ryktesspridning helt i onödan.

Vad vill du säga till de föräldrar som känner oro inför hur Ransta skola ska bli?

– Vi jobbar stenhårt för att det här ska bli en trygg skola där eleverna får tillgång till inspirerande miljöer, de bästa lärarna och arbetsro. Det finns inga skäl till oro.

LÄS MER: 100 miljoner för en skola utan riktiga klassrum?

Alla artiklar i
Skolbygget i Ransta
Annons