Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Professorn uppmuntrar planer på att bygga Ransta skola utan hemklassrum

Artikel 9 av 19
Skolbygget i Ransta
Visa alla artiklar

De som är engagerade i diskussionen om ny Ransta skola säger sig alla värna om att eleverna ska få den bästa möjliga undervisningen. Men vad det innebär varierar mycket. SA tog kontakt med Tomas Kroksmark, professor i pedagogik, för att ta reda på hur framgångsrika skolor byggs. Han svarade med en inblick i framtiden.

Annons

Hur en skola eller lektionssal utformas påverkar kraftigt hur undervisningen där utformas, det menar Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Jönköping university.

– I en skola byggd på 30-talet står katedern längst fram och på en upphöjning. Nästan som en predikstol. Själva rummet inbjuder till ett auktoritärt sätt att arbeta. Med det finns risk för att det blir en envägskommunikation som vi inte vill ska dominera, säger Tomas Kroksmark.

Att arkitekturen på skolor är viktigt märks tydligt i fallet med nya Ransta skola där planerna på att frångå en traditionell utformning till förmån för en utan hemklassrum har upprört många.

LÄS MER: Föräldrar oroas över skola utan klassrum

– Lektionssalar har sett likadana ut i hela världen i århundraden. Det är lockande att tänka att det därför är det optimala sättet att förmedla information så att det blir kunskap, säger Tomas Kroksmark.

Han kan inte ge entydigt svar på hur ett klassrum för morgondagen ska se ut, annat än att den inte ser ut som den gör i dag.

– I Sverige har det skett en långtgående demokratisering av samhället som innebär att tidigare auktoriteter ifrågasätts. Vi vill inte längre ha elever som lär sig kopiera vad vuxna gör utan som tänker själva. Då måste det till en annan sorts undervisning än den traditionella.

En annan pådrivande faktor för att omforma skolan är enligt Tomas Kroksmark digitaliseringen.

– Nästan alla svenska tonåringar har en smart telefon där de kan kolla upp fakta när som helst. Hela vuxenvärlden är så gott som digitaliserad Vi kan inte blunda för den utvecklingen. Den ställer nya krav på eleverna, där det blir allt viktigare att de lär sig vara källkritiska och att tänka kreativt och nyskapande.

Hur skulle den synen på undervisning påverka utformandet av en skola?

– Mycket. Möjligheter att gå undan och sitta bekvämt och ostört blir viktigare. Det blir säkert viktigare med fler mindre rum än som i dag med stora klassrum. Om 20-30 år byggs nog alla svenska skolor så.

LÄS MER: Ansvariga politiker – därför behövs en kontroversiell arkitekt

Behövs inte hemklassrum?

– Jag förstår föräldrars oro inför att skolan görs om på ett sätt som de inte känner igen. Givetvis behöver det finnas möteslokaler, men det blir inte vilda västern bara för att hemklassrummen försvinner.

Eftersom det är få skolor som fullt ut brutit loss från den traditionella utformningen av skola så går det inte att med säkerhet säga vad som fungerar bäst, uppger Tomas Kroksmark. Bland de platser som får bra resultat i Pisa-mätningarna, exempelvis Korea, Singapore och Shanghai, utövas fortfarande katederundervisning. Så varför frångå ett vinnande koncept?

– De här länderna som är framgångsrika i Pisa-mätningarna håller på att förändra sin undervisning. De vill att skolan ska skapa innovatörer. Människor som kan tänka bortom det uppenbara. Det kräver en förändrad undervisning, säger Tomas Kroksmark, och fortsätter:

– Några avgörande skillnader mot Sverige är att på de här platserna är hela samhället engagerad i skolan och ser den som något bra och viktigt. Det motiverar elever. Till skillnad från hur det är i Sverige, där ny lärandetrend ibland får snabbt genomslag, så testas här nya idéer genom kritisk analys. Sedan börjar det användas i undervisningen.

Alla artiklar i
Skolbygget i Ransta
Annons