Annons
Vidare till salaallehanda.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

TV: Normann blev Patricias räddning

Patricia Nyman hade precis börjat gymnasiet när livet vändes upp och ner när hon drabbades av hjärninflammation. När det var som jobbigast kom hästen Normann in i hennes liv – igen.

Patricia Nyman möter upp på Sörby gård utanför Sala. Hit flyttade hennes ögonsten, fjordingen Normann, för bara några veckor sedan.

Att solen lyser starkt i dag gör henne ingenting. Annat hade det varit för två och ett halvt år sedan.

Det började med en kraftig öroninflammation. Sedan fick Patricia fruktansvärt ont i huvudet, och blev ljud- och ljuskänslig.

– Ibland låg jag och skrek av smärta. Blodsockerfall trodde läkarna, säger hon utan bitterhet i rösten.

Hon stängde in sig hemma i mörkret så ofta hon kunde, men skolan var hon ändå tvungen att genomlida.

– En gång tuppade jag av. Det var jobbigt och läskigt, berättar hon.

Proverna som togs visade ingenting, ”ett virus” blev diagnosen och att det skulle gå över av sig själv. Det gjorde det inte. I stället blev det värre.

– Jag tappade balanssinnet och känseln i benen, och kunde inte resa mig. Då fick jag panik. Jag fick även utslag och jättehög feber.

Till slut fick hon träffa en neurolog, som genom uteslutningsmetoden kunde konstatera att det rörde sig om hjärninflammation. Någon medicin fick hon inte, det var för sent, och Patricia har fått men för livet.

Hennes stora intresse, ridningen, fick ett abrupt slut.

– Jag kunde inte ens sitta fem minuter på en häst utan att bli yr och få ont i huvudet. Jag hade ingen koll på armar och ben utan bara satt där och hängde med.

Att kratsa hovar, sadla och allt annat som måste göras gick inte alls, men att ändå åka till stallet blev ett måste.

– Det var det enda som gav mig glädje.

Normann då? Honom hade Patricia träffat redan 2012 på Sorf, föll pladask för den egensinniga hästen och red honom mycket.

– Men han var för stark för de yngre ryttarna och såldes vidare.

Patricia följde dock hans väg runt i Sverige, och kände efter fem flyttar att nu fick det vara nog. Mycket tjat, och det faktum att sjukdomen kvarka dök upp i hans stall, fick hennes föräldrar att ge med sig. För precis ett år sedan blev Normann hennes.

– Innan dess var jag verkligen nere. Livet var inte kul längre, men nu fick jag en anledning att kämpa. Och huvudvärken kom inte lika ofta längre. Det var nog den dyraste men bästa medicinen, säger hon och strålar.

Det blev verkligen som att börja om från början. Mycket hjälp har Patricia av sin hästintresserade mamma, och pappa hjälper till att motionera Normann med lina de dagar Patricia inte orkar rida.

För hon är långt ifrån bra. Nu är hon sjukskriven 75 procent från skolan, då hon fått stora läs- och koncentrationssvårigheter. Studenten tar hon i sommar, men får gå ett år extra.

– Det har varit jobbigt att halka efter, jag som alltid haft toppbetyg.

På Sorf är hon numera ordförande i ungdomsstyrelsen, och ledamot i Sorfs styrelse. Förra veckan valdes hon också in i styrelsen för Västmanlands idrottsförbund/Sisu idrottsutbildarna.

Det tar ett tag att läsa igenom alla handlingar och efteråt är hon ”hjärntrött” som hon kallar det, men det är det värt.

– Det har stärkt mig, och det känns som ett kvitto på vad jag faktiskt klarar av.