Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från Kenya till Strömsbacka

Annons
Elisabeth Maigua från Kenya tillsammans med Sickan Palm, volontär på Strömbacka Återvinning. Bild: Åsa Slobodnik.

Jag och Åsa har varit på besök på återvinningsvaruhuset Strömsbacka den 28 februari. Det är ett kooperativ där man tillsammans gör samhällsnytta, både när det gäller miljö och arbetstillfällen. Detta skriver Elisabeth Maigua från byn Kirwara i Kenya, i sin blogg.

Hon deltar tillsammans med Åsa Slobodnik, lammproducent utanför Västerås, i kampanjen Världens tuffaste jobb, som biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser, genomförde förra hösten. Syftet var att uppmärksamma situationen för cirka 700 miljoner bondekvinnor, som lever i extrem fattigdom, och att lyfta det faktum att satsningar på kvinnliga småbrukare, är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom och hunger.

Kooperation Utan Gränser arbetar med biståndsprojekt i fler än 20 länder, främst i Afrika och i Centralamerika. Konceptet är hjälp till självhjälp. Genom utbildning och rådgivning får fattiga bondefamiljer ökade skördar och mer mat på bordet.

Åsa Slobodnik besökte Elisabeth Maiguas by i Kenya tre veckor i november, och fick ta del av verksamheten där. I februari fick Elisabeth bo hos Åsa på hennes gård Sevalla under två veckor, och fick se hur vardagen ser ut för en lammproducent i Sverige.

Under de två veckorna gjorde Elisabeth flera studiebesök. Hon var mycket intresserad av Strömsbacka Återvinning, som drivs som ett socialt företag. Hon tog med sig intryck från sitt besök i Sala och skrev i sin blogg:

I Kirwara har vi ingen begagnatmarknad man kan gå till. Kanske för att vi använder våra saker tills de är så utnötta att de inte finns något kvar. När Åsa var hos mig pratade vi mycket om hur man kan underlätta arbetet i hemmet. Bara att flytta upp diskbaljan på ett bord i stället för att ha den på marken skulle underlätta. Dels skulle jag slippa stå med böjd rygg, och dels skulle disken vara lättare att hålla ren från den smutsiga leran.

Men att få tag på ett begagnat bord är inte lätt. Det är inte tillåtet att sätta upp lappar om man vill köpa eller sälja något. Jag skulle få lov att knacka dörr och fråga om någon har ett bord att sälja. Jag skulle nog inte hitta något. Behöver jag ett bord måste snickaren i byn tillverka ett nytt eller så får jag själv göra ett, men det är svårt utan verktyg och ordentligt material.

Visst vore det en bra idé att få igång en verksamhet med begagnat material. Kanske människorna i Thika, min närmaste stad har saker att ge bort eller sälja. Jag brukar ju köpa second hand-kläder på marknaden, så varför skulle det inte fungera med andra saker. Å andra sidan är kläder lite lättare att transportera. Skåp och bord kräver nog en lastbil. Det går nog inte att få in.

Något som kommer att underlätta Elisabeths arbete i Kenya, kunde hon köpa med sig från Strömsbacka Återvinning. Hon köpte bland annat potatisskalare, slickepott och en liten radio, för hon älskar musik.

Elisabeth berättade under sitt besök i Sala att kineserna nu bygger vägar för fullt i Kenya. Visst är det bra att skapa arbetstillfällen, men de tar in och säljer värdelös teknik till oss. Exempelvis min telefon som det står Nokia på, och som jag har köpt för dyra pengar, är inte Nokia utan en piratkopia, med bara ett fodral som är helt tomt inuti. Därför är det så viktigt med kunskap och utbildning.

Insänt av Sickan Palm

Mycket fick Elisabeth Maigua lära sig under sina veckor i Sverige. Besöket på Strömsbacka Återvinnig födde en liten tanke hos henne om just återvinning.

Mer läsning

Annons