Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kila hembygdsgård firade 90 år med historier om eldsjälar och 1800-talsbröllop

Söndagen den 29 juli firades att Kila hembygdsgård funnits i 90 år. En god uppslutning av Kilabor, före detta Kilabor och intresserade hade mött upp. Samlingen blev i kyrkan då ett oväder just passerade bygden.

Annons

Anmäl text- och faktafel

Kila hembygdsgård den 6/6 2018. Parstugan från Målartorp till höger. Foto: Ann-Marie Olofsson

Hembygdsföreningens ordförande Margareta Wäster Ericsson hälsade välkommen, och därefter berättade Ann-Marie Olofsson om hembygdsgårdens tillkomst. Hon började med ett eget minne från slutet av 1940-talet, då det var hembygdsfest. Hon visade en liten prickig klänning som hon bar, då frestelsen blev för stor att smita i förväg från gamla komministergården där den barnrika prästgårdsarrendatorfamiljen bodde, bort till festligheterna vid hembygdsgården. Hon berättade om ringlekar runt flaggstången, smöjegranen och häxan i brunnen.

SA skrev om invigningen den 2 juli 1928.
Ett par tusen personer deltog vid invigningen, och den ihopslagna Kila- och Färilakören bestod av 55 personer skrev SA för 90 år sedan.

Sedan fick åhörarna följa med på ett besök i tankens värld 1863 till Målartorp i södra Kila. Solinges vida fält och långa alléer brer ut sig söder om den lilla gården. Där fick vi träffa 17-åriga Anna Matilda och bekanta oss med parstugan, som senare blev hembygdsgård i Kila, den lilla källarstugan och fägården. Berättelsen fortsatte om hur Anna Matildas första egentillverkade klänning kom till, som började med att fåren klipptes.

Sommaren 1866 firades bröllop på gården då 20-åriga Anna Matilda gifte sig med 23-årige Anders Erik från Kivsta. Bröllopsfesten hölls i helgdagsstugan på Målartorp.

De unga tu med brudens föräldrar flyttade senare samma år till en gård i Lånsta som än i dag bär namnet efter Anna Matildas far, Lars Andersson, Lars Anders. Paret fick tio barn och släkten finns fortfarande kvar i Kila.

Insamling av gamla saker till Kila hembygdsgård 1928: I mitten eldsjälen Ejnar Brundin. Foto från Anneli Brundin-Löfqvist.

1918 kom den nytillträdde unge intendenten på Västerås museum Sven T. Kjellberg på besök till Grällsta ordenshus. Kjellberg var den som senare grundade Vallby friluftsmuseum 1921. Han arrangerades en utställning av gamla bruksföremål från Kila. Önskemål fanns redan då att ordna ett bygdemuseum, men både lokal för ändamålet och en lämplig drivande person saknades.

Kila kyrka med eldsjälen Ejnar Brundins grav längst ner med gula blommor. Foto: Ann-Marie Olofsson

Så kom eldsjälen Ejnar Brundin som efterträdare till gamle prosten Nordblad 1923. Det visade sig att den unge prästmannen var den drivande personen som behövdes i socknen och Kilaborna kom nu igång tillsammans med sin karismatiske, entusiastiske eldsjäl att förbereda för en kommande hembygdsgård. En hembygdsfest i Gullvalla anordnades i slutet av sommaren och hembygdsföreningen bildades redan i oktober samma år.

Ett sumpkärr dränerades och en stor grop fylldes med jord för att ge plats för ”forngården”. Gamla stockhus plockades ner i grannskapet och flyttades. Febril aktivitet bland kilaborna rådde, mycket hårt arbete, upphämtning av gamla saker till inredning och bygdemuseum, byggande av väg av grus och mo in till festplatsen från Kilaslinken, plantering av björkar, iordningsställande av gärdesgårdar och en tribun som skulle rymma 100 personer, plantering av humlegård och örtsängar. Festplatsen och tunet framför Målartorpsstugan anlades med gräsmattor och insamling gjordes till inköp av flaggor – och resultatet blev en hembygdsgård klar för invigning.

Gravstenen i närbild. Foto: Ann-Marie Olofsson

Så kom då den efterlängtade dagen den 1 juli 1928. Flaggor vajade inbjudande i vinden ända från stora landsvägen. Festen leddes av Ejnar Brundin. Hans egen kyrkokör, som han startade vid tillträdelsen i Kila, medverkade tillsammans med en kör från Färila, som han bildat i sin hemförsamling 1912. En återuppstånden musikkår spelade och invigningstalet hölls av landshövding Walter Murrey.

90-årsjubiléet i kyrkan fortsatte med äppelpaj och vaniljsås till kaffe och te innan Bengt Kyllinges underhållning startade med roliga, underfundiga små sketcher och historier och sånger till gitarr och piano. Han spelade också saxofon tillsammans med Kerstin Ragnarssons pianospel.

Från lotteridragningen kunde en del besökare vända hem som lyckliga vinnare av frusen äkta råmjölk.

Ann-Marie Olofsson

Mer läsning

Annons