Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Påskön

Annons
De 15 moais som bildar den största ahun vid Tongariki. Bild: Lars Alenius.

Fem timmars flygresa västerut i Stilla Havet från Santiago de Chile, ligger den mytomspunna Påskön. Närmast bebodda ö ligger drygt 200 mil bort. Trots detta kallas ön på polynesiska Te Pito O’Te Henua vilket betyder världens navel. Ett annat namn för Påskön är Rapa Nui, vilket betyder stor klippa. Ön täcker en yta på 164 kvadratkilometer och där bor numera cirka 4500 personer. Påskön tillhör sedan 1888 Chile.

Ön har fått sitt namn efter att holländaren Jakob Roggeveen landsteg här på påskdagen 1722. Vid den tidpunkten bodde här cirka 400 personer, medan det tidigare som mest bott mellan 10000 och 15000 människor på ön. Anledningen till att befolkningen minskade så drastiskt är omdiskuterad. En orsak skulle kunna vara att palmskogarna höggs ner för att tillverka båtar och byggnader. När man inte hade träd att bygga båtar med, kunde man inte fiska längre och därmed fann man inte tillräckligt med föda. En annan orsak kan ha varit att kolonisatörerna förde med sig råttor till ön, och råttorna skulle ha ätit upp palmfröna. En tredje hypotes till att träden försvann från ön, var att träden höggs ner för att användas vid transporterna av de så kallade moais till olika platser på ön.

Det som fängslat så många inklusive norrmannen Thor Heyerdahl är dessa närmare 1000 moais, det vill säga stenstatyer som finns spridda över hela Påskön. Vad vi vet är att de är uthuggna ur vulkanen Ranu Raraku och att de sedan förflyttades nära öns stränder. Man tror att de höggs ut av polynesier för upp till 1000 år sedan, och att det kan röra sig om avbildningar av avlidna personer. En samling av moais bildar en ahu, som för det mesta står vänd med ryggen mot havet och blickar in mot stora, öppna samlingsplatser. Vid Ranu Raraku finns närmare 400 moais kvar, och den största är till hälften uthuggen ur klippan. Den är 22 meter lång och väger 165 ton. Inte långt därifrån står den allra mäktigaste av dessa ahus, Tongariki. Den består av 15 moais, varav den största är 9 meter hög och väger 90 ton.

Vid sydspetsen av ön ligger vulkanen Orongo, vars krater Rano Kao är fylld av färskvatten. Längs kraterns sluttningar har polynesierna byggt mäktiga försvarsanläggningar.

Påskön räknas till Polynesien och klimatet är subtropiskt medan medeltemperaturen under året är 22 grader. Varmast är det mellan december och februari. På den norra kusten finns den enda riktiga badstranden på ön och den heter Anakena. Men ingen åker väl till Påskön för att bada utan det är definitivt kulturen som lockar.

För att göra det billigare för invånarna att leva på Påskön har man ingen inkomstskatt. Dessutom är många av varorna som mestadels kommer från Chiles fastland kraftigt subventionerade.

Insänt av Lars Alenius

Den vulkaniska kratern Rano Kau vid öns sydspets. Bild: Lars Alenius.
Moais vid vulkanen Rano Rarako. Bild: Lars Alenius.
Den enda sandstranden Anakena på nordsidan av Påskön. Bild: Lars Alenius.

Mer läsning

Annons