Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan försämras

Annons

Tyvärr finns för lite forskning som utgår från vad som händer i klassrummet. Det gör att debatten om skolan tenderar att bli osaklig och fördunklas av ideologiska idéer, som inte hela tiden kan provas i nya läroplaner.

En långsiktig idédebatt över blockgränserna vore till fördel för skolan. Skolan bör också styras centralt, alltså åter göras statlig.

Varför har då resultaten blivit sämre? Det jag då syftar på är kunskaper och färdigheter, som går att mäta. Det största problemet är självklart att de som förut valde läraryrket, ”de bästa studenterna”, väljer andra yrken.

Lärarhögskolorna har till och med problem att fylla sina kurser. (För 30 år sedan var det så att en av 25 sökande kom in på lärarhögskolorna.)

Det heter ofta att vi behöver fler anställda i skolan. Vi är fler som jobbar i skolan än förr. Men vi har fått fler administratörer – det vill säga chefer, rektorer och annan bredvidpersonal. Men vi behöver fler ämnesutbildade lärare. Lärare som är klara med sin examen när de får sin anställning.

Speciallärarutbildningar togs under en tid bort, vilket var obetänkt. I stället fick vi så kallade specialpedagoger, ofta fritidspedagoger eller förskollärare som vidareutbildades som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Dessa pedagoger, utan ämnesutbildning, slussades sedan in i skolan. Det förstår var och en att detta höjer inte kvalitén i skolan.

Dessutom har man ”dribblat” med lärarutbildningen. Låg-, mellan- och högstadiet blev begrepp som inte fick användas. Man utbildade 1–7-lärare och 4–9-lärare som fördjupade sig i några ämnen. På en liten skola kunde det då hamna en hemkunskapslärare som fick undervisa i matte. Inte så fiffigt!

Rektorsyrket borde också ses över. De flesta av de äldre ämnesutbildade lärarna valde yrke för att få undervisa, inte för att bli rektorer. Vilka har blivit rektorer? I många fall fritidspedagoger och förskollärare, utan någon som helst erfarenhet av skola och skolutbildning. Det har inte varit till gagn för den pedagogiska debatten.

Vad är den senaste trenden? Allt ska dokumenteras, vilket tar ofantligt mycket tid. I stället för att i första hand förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner och tillsammans med eleverna reflektera över uppnådda resultat ska lärare sitta och kryssa

i rutsystem över varje elev och deras ämneskunskaper och lägga ut dem på nätet. Det är den nya frälsningsläran.

Hur ska vi då få en bättre skola, där eleverna lär sig mer och tycker kunskap är viktigt? De bästa studenterna bör bli lärare. Hur ska det ske?

n Genom att återge läraryrket status. Det sker bland annat genom högre löner.

n De ambitiösa elevernas prestationer bör framhållas. Det ska inte vara fult att läsa läxor, det som kallas att plugga.

Större delen av våra elever är ambitiösa och gör så gott de kan, men de hörs för lite. De som hörs är de som av olika orsaker inte får skolarbetet att fungera. Dessa har under en lång tid haft ”tolkningsföreträde”.

Tyvärr är skolvärlden alltför teoretisk. Ge de som har praktisk fallenhet möjlighet att utveckla sina specialiteter. Det är lika värdefullt.

Skolan är en del av livet, Sala

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons